När man valt att bo på gård krävs det lite extra insatser i tid, om man ska hinna med både “måste” och “vilja”. Idag var en sån där “oxdag”, då man bara mal på efter att man kommit hem från jobbet. Först var det iväg och hämta hö i Almunge. Direkt efter det kände jag att gårdsplanen, skogsvägen och uppfarten till huset behövde plogas – så det var bara att köra fram traktorn och börja ploga. Efter det blev det en välbehövd middag för att hämta krafter inför kvällens sista aktivitet – spackling! Det var helt enkelt tvunget att göras, om det ska bli klart till på fredag, då elen ska dras in. Jag hade glömt hur ansträngande det är för händerna när man är ovan. Ungefär som när man ställer sig på skridskorna för första gången på några år, och känner hur ont det gör i benpiporna, tills man inte längre känner någonting, och kan njuta av färden. Jag hoppas på att första spacklingen ska vara så pass bra, att jag imorgon bara behöver slipa av väggarna, och kanske fylla i skruvhålen igen, där spacklet tenderar att krympa och bilda gropar.