Med hjälp av domkraft och några brädlappar kunde jag lyfta motorn någon centimeter och ta bort det som motorn hittils vilat på. Det var inte utan en smula nervositet som jag började skruva fast det nya motorfästet – Tänk om det inte skulle passa. Det visade sig dock att jag oroat mig helt i onödan. Det enda som nu skulle kunna ställa till det är om det inte går att sänka motorn tillräckligt lågt, men det går enkelt att fixa genom att byta ut de främre vinklarna. Det enda som i så fall skulle ta skada, är min känsla för att ta mått, och tron på att jag faktiskt kan räkna rätt. Nu ska jag försöka göra fästen för oljekylaren, värmeväxlaren och vattenpumpen som ska dra havsvatten genom sötvattenkylaren….Sen är det hög tid att planera för montering i båten!