Nu kan man gå från huset till växthuset i strumpor ,eller barfota om man så vill, utan att utsätta sig för ojämnt underlag. Det blev knappt två meter av trallvirke över, resten var stumpar på 30 centimeter och kortare. Jag ska nog sätta kjolar på ändbrädorna och trappan. Det återstår lite arbete med att plocka bort en stolpe och justera räcket, men detta projekt får betraktas som näst intill färdigt. Jag kan påbörja någonting nytt parallellt utan att känna mig stressad i alla fall.
Jag “bytte hatt” och var en sväng förbi bina och kunde konstatera att de börjat bygga på två av ramarna jag satt in. Det är lite “läskigt” att plocka upp ramarna när alla bin flockas runt glipan som blir när man inspekterar. Inte så mycket att jag är rädd att bli stungen, snarare att inte klämma någon stackare när man sätter tillbaka ramen igen. Om någon vecka får jag nog sätta in flera ramar så att de inte känner sig trångbodda.
Jag passade på att köra lite drönare för att ta lite bilder på gården och förundrades över hur alla tidigare tomma ytor successivt fått en viktig funktion. Allt från ddlingslotter till växthus, uteplatser och honungsproduktion.
