Om jag får välja mellan minus 30, och plus 30, så väljer jag trots allt det senare. De senaste två dagarna har jag kunnat stå i skugga fram till ca 10:30. Fasaden har först någon timme senare fått solens strålar på sig, så jag har kunnat måla fram till runt 12-snåret. Sedan har det blivit för varmt – både för mig och för färgen. Vi var tvungna att öppna fönsterna i hönshuset, vilket medförde ett litet avbrott i fasadrenoveringen till förmån för ett gallerfönster. I eftermiddags fick jag vindskivorna på plats. Jag har funderat på hur jag ska lyckas få dem på plats utan att riskera mitt liv. Förutom höjden, som i sig inte är farlig…förrns man faller, så har jag haft sällskap av ett tjugotal getingar som visat ömsesidig respekt och förståelse för mitt arbete. Sista två skruvarna som satt högst upp krävde engagemang från både dotter och fru. Dottern stod och säkrade mig med ett klätterrep över taknocken, samtidigt som jag stod på översta plattformen balanserandes på en stege med alldeles för brant lutning för att det skulle kännas tryggt och bekvämt. Min fru fungerade som hantlangare och kommunikatör mellan mig och min “livlina”. Nu återstår bara fönsterfodren på nedre plan, samt avlägsnade av markiserna som måste renoveras – om de nu ska användas igen. Imorgon flyttar jag förhoppningsvis ställningen till syd-västra gaveln av huset. Om jag hinner med det under förmiddagen, så kan jag arbeta hela dagen i skugga, om jag så skulle vilja. Förhoppningsvis blir det samtidigt lite svalare.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
