Under de senaste dagarna har det ägnats mer tid till att bygga än att skriva i bloggen. Det gäller att passa på när temperaturen håller sig under 30 grader. Jag tillverkade en balk som förhoppningsvis inte ska bågna under nästa snötäcke. Jag var tvungen att ta hjälp av grannen Ö och hans traktor för att få den på plats. Kommentaren när vi skulle lägga den på gafflarna var som rubriken på inlägget antyder, en viss förvåning över dimensioneringen. Man kan aldrig vara nog säker med tanke på att spannet är 6 meter. Idag fick jag taket på plats och fick god hjälp av svärsonen som hade oturen att dyka upp när jag behövde hjälp. Nåja, jag hade nog klarat av det på egen hand, men kanske inte på samma sätt. Taket täckte jag med plåt för att göra konstruktionen lättare, och dessutom har jag en och annan plåt liggande uppe i skogen. Det är redan lite patina på taket och det kommer passa bra ihop med väggarna som kommer att målas med silvergrå lasyr för att smälta ihop med omgivningen. Jag fick tydliga direktiv om att hinderskjulet inte fick bli för lågt så att man slog pannan i taket och att det skulle finnas plats. Nu finns det plats och man kommer garanterat inte slå pannan i, även om man skulle utöva voltige på ridbanan.