Idag har det varit en sådan där gråmulen och tråkig söndag, där ingenting verkar locka. Jag började med att grädda surdegsbrödet. – Det blev inte så bra som jag hade hoppats på. Det ville inte riktigt jäsa i ugnen, och degen var så lös så att jag var tvungen att lägga det i en springform för att inte flyta ut över hela plåten. Jag kommer nog i fortsättningen hålla mig till att baka med uteslutande vetemjöl och jäst samt en fördeg på surdeg. Det blev rejält kompakt trots att jag låtit brödet jäsa ordentligt och haft en hydrering på närmare 70%. Min fru kom med den där strålande kommentaren. Om du har tråkigt kan du ta in torv i stallet, så att det tinar. Det är ungefär lika upplyftande som när mamma sa att man skulle städa rummet.
Jag var i alla fall en sväng upp i Pelargonrummet för att ta hand om plantorna och så lite nya frön. Det blev ett nytt försök med padrones. Antingen har just de frön jag testat med blivit något fel på, eller så är det jag som gör fel. Nu har jag tagit frön från några andra frukter och sått på olika djup i en bunke. Vi får se om något frö gror, eller om jag blir utan padrones i år. Jag sådde också timjan, basilika och purjolök. De två sistnämnda på egna frön. Det skiljer en hel del på största och minsta plantan. Rocoto och Havannapeppar är de minsta, och paprikaplantorna har kommit längst. I år har jag inte brytt mig om att hjälpa plantor som fastnat i frökapseln. Vissa plantor ser ut som balettdansöser när hjärtbladen sitter ihop.
Katterna växer och blir allt mer modiga. Jag är tacksam att de inte jämt och ständigt ska försöka norpa åt sig mat när man står i köket. Att laga pasta, liksom knyta skosnörena är dock en utmaning.
