Idag känns det som att allt är toppen! En sväng förbi dammen skänker glädje i att de Kerstin och Örjan med alla sina dunbollar som fortfarande ploppar upp som korkar efter sina försök att bli riktiga doppingar. En sväng in i växthuset och man får en föraning om hur stor skörden kommer att bli genom att se alla blommor som lika gärna skulle kunnat gömma sig i ett rapsfält. Gurkorna har börjat ta form och bladverket klättrar sakta uppför spaljén. Djungelgurkan är ivrigast att nå taknocken och har klättrat halvvägs uppför tredje och sista sektionen. En sväng ut på “Slånbärsudden” avslöjar att det börjar bli dags att beväpna sig med svampkorg, kniv och borste.
När “tjänstebalansen” mellan grannar är sådan att alla känner man får igen mer än vad man ger blir man glad i sinnet. Efter att ha planat ut ytan där hinderskjulet ska stå fick jag ett antal skopor 0-32 av samma granne som lånat ut sin fantastiska maskin för att fylla ut ojämnheter. Sista lagret blev ett lager makadam från eget förråd. Nu ska det grävas gropar för plintarna, vägas in och gjutas. Därefter kan jag börja snickra, vilket jag tycker är det roligaste av hela projektet.
