Nu har jag äntligen kommit ikapp och kan börja påta i trädgården med det som faller in. Det enda som skulle sätta käppar i hjulet nu är att det inte skulle komma något regn på några veckor. Just nu är tankarna som matas mot det övre växthuset halvfulla. Reservplanen är att ta vatten från den stora dammen, med allt jobb som det innebär. Till nästa år ska vi har ett antal kubikmeter vatten till i våra lager utöver de tre som redan finns.
Det är långt ifrån alla tulpaner som bryter sig upp genom jorden så till hösten ska jag sätta lökar där det saknas. Jag får markera ut vilka sorter som jag ska sätta var när väl alla som klarat sig börjar blomma.
Just nu är det en härlig tid då man får se allt man kämpat för äntligen börjar ge resultat. Jag räknade till 43 stycken paprikaembryon och ett oändligt antal blomknoppar som är på gång. Får de bara vatten så ska det nog gå vägen. Jag täckte alla bäddar i båda växthusen med höboss för att minska avdunstningen och stävja ogräset. Vissa paprikaplantor visade tecken på vattenbrist och fick snabbt en halvliter dropp för att piggna till.
Nu har jag sett ut platsen för bikuporna, som kommer att hamna mellan Lilla Spanien och potatislandet men öppning mot soluppgången. Igår skaffade jag lite virke som kostade en halv förmögenhet. Förhoppningsvis kan vi dra ner på sockerkontot till nästa år.
