Jag mjukstartade dagen med att gå runt på upptäcktsfärd i trädgården. Zucchinin, fetknoppen och johannesörten är i full blom. Jag satt en stund i kryddträdgården och lyssnade på bina som lockas till plommonträdet och humlorna som skördar bland kryddorna. Jag lyckades efter några försök fånga en humla på bild i full färd med att surra runt i johannesörten. Sedan var det dags att ta i med hårdhandskarna.
Eftersom grannen verkade vara helt spårlöst försvunnen fortsatte jag med att gräva ut dammen. Svetten lackade, och det hann bli två lass fyllda med tung matta av gräs och rötter innan jag sa till mig själv att jag fick hitta på något annat för att inte överanstränga mig. Kantstenarna som kom från “slambrunnsrundeln” kom väl till pass. Jag markerade och stegade upp en halvcirkel mellan de båda uppgångarnas stödmurar i “Konungarnas dal” och konstaterade att det skulle behövas mellan 34 och 37 stenar. Det blev 35 om jag inte räknat fel. Nu kan jag lägga ogräsduk för att sedan fylla på med 0-11 för att skapa lite dynamik och samtidigt lite ordning i vad som för drygt ett år sedan bara var en vildvuxen dunge med sly och mindre träd. Tar man lite i taget och samtidigt har ett hum om vad man vill åstadkomma är man snart i mål. Rom byggdes inte heller på en dag om jag förstått saken rätt. Vid 16-tiden kände jag att jag hade gjort ett dagsverke, men drygt en timme senare bestämde jag mig för att gräva ur resten av dammen. Nu går tankarna att jag ska dela av dammen i en högre och en lägre del för att skapa ett vattenfall någonstans vi bron. Jag har ju massa dammplast som kan komma till användning!
