Category Archives: RC-bilarna

Mobil servicestation för RC-bilen

Under veckan har det mest handlat om att köra radiostyrd bil. Efter varje körning ingår det att man ska göra rent, byta luftfilter och ladda batterierna inför nästa körning. När man rengör bilen gör man det lättast med tryckluft och någon magisk produkt som avlägsnar smuts och rester från olja och bränsle. Jag har alltid ställt bilen på golvet och hukat över den, men nu var det väl ändå dags att ordna med ett bord. Det började med att jag stod vid bordet verkstan, men snart blir det både opraktiskt och kallt. För något år sedan fick jag en tvättvagn av K, då hon fortfarande arbetade… – Numera spelar hon mest golf och pysslar om pelargoner. Vagnen har stått i verkstaden och inte fyllt någon funktion då sopborste och tryckluft används mer än golvmoppar och dammtrasor. Varför inte gör om vagnen till en servicevagn för RC-bilen? En praktisk hängare för använda luftfilter och hjul kunde enkelt tillverkas. Själva tvättplattan fästes på ovansidan med kraftiga buntband. Hylsnyckeln för att lossa och sätta fast hjulen hittade en plats på ena benet och mikrofiberduken på andra. De resterande två benen tillverkade jag flaskhållare för den magiska vätskan och smörjmedlet. Det enda som jag måste komma på en bättre lösning för är lådan för tvättade luftfilter. Just nu sitter den fast med buntband, men det känns inte så snyggt där den sitter. Ankhuset då? Jo jag har faktiskt gjort lite där med, men  mer om det i nästa blogginlägg som förhoppningsvis kommer imorgon.

Inte som planerat men bra ändå

Dagen började med att jag åkte iväg till Arlanda för att köra lite radiostyrd bil. Det var riktigt kul – så kul att jag stannade till klockan 13:30. Då hade jag kört upp nästan allt bränsle och tryckt i mig två korvar. Bland alla gamla rävar såg jag en hel del nya ansikten. Jag tror aldrig att det varit så många på banan samtidigt. Efter min nöjeskörning åkte jag till byggvaruhuset för att införskaffa råspont till takläggningen och passade samtidigt på att fylla på matförrådet, så jag var hemma först vi halv fyra då jag genast började tillverka stöd för takstolarna. För att resa takstolarna helt på eggen hand fick jag vara lite kreativ. Efter lite klurande hade jag kommit på ett hållbart system. Dessvärre lyckades jag inte få upp fler än tre takstolar innan det var dags att börja vattna blommor och andra grödor. Jag får ändå vara nöjd med dagens insats, även om tiden inte riktigt räckte till. Nu finns det en tydlig plan för vad jag ska göra de få timmar jag har att förfoga över när jag kommer hem från jobbet i veckan i alla fall. På onsdag kommer jag åka förbi Arlanda och köra radiostyrt i alla fall.

Hösttempo

Hösten har anlänt, och projekten tenderar att bli kortare entimmesprojekt som präglas mer av  nödvändighet än  inspiration och längtan att göra något produktivt. Jag har lagt en hel del av min fritid på RC-bilskörning och underhåll av bilen. Vi hade arbetsdag på klubbens bana igår, vilket resulterade i att jag drog på mig att tillverka jordankare, som ska användas till att fixera banmarkeringen med. I övrigt är det mest småsaker på gården som behöver fixas. Tömning av avloppsbrunnen i stallet, åtgärda vattenläcka på kranen i stallet, tömning av gödselkärror, småjusteringar i hönshuset osv….. Jag har förlikat mig med att dagarna blir kortare och att vädret kommer göra det motigt att vistas i verkstad och utomhus genom att samla på mig ett bibliotek av äventyrsspel som jag tänkt beta av när andan faller på. Vistelsen i köket har också intensifierats, och helgens rätter läggs det mer tid och kärlek på. Jag ska nog lyckas genomlida hösten och vintern relativt skonsamt känns det som.

Statusuppdatering

Dagen är förvisso inte slut ännu, men idag har jag bestämt mig för att vila lite, och lägga större projekt åt sidan. På min lista för helgen har jag skrivit att jag ska handla och laga mat,  plocka paradisäpplen åt hönsen, rensa avloppsbrunnen i stallet, tömma skottkärran på gödsel, konstruera en “filtermangel”, trimma dikena, sätta upp elstaket i hönshagen och fortsätta med den nya sträckningen uppe vid RC-banan. Merparten av listan är avklarad, och delar av den kommer inte att kunna genomföras. Det visade sig att staketet vi beställt till hönshagen, inte var ett elstaket, och jag fick avbryta. Lyckligtvis upptäckte jag det relativt tidigt, innan jag hunnit börja fästa upp det på stolparna. “Filtermangel” kräver kanske sin förklaring. Varje gång som jag kört med min radiostrda bil måste jag byta till ett rent luftfilter för motorn. Filtret består av skumgummi, och går naturligtvis att tvätta och återanvändas. Efter några körningar brukar jag ställa mig och tvätta filtrena. När filtrena är rena och fria från damm och grus hängs de upp på tork något dygn eller två innan det är dags att massera in filterolja. Filteroljan har till uppgift att fånga dammpartiklar så att de inte sugs in i motorn och orsakar onödig slitning. Filtrena måste vara lagom mättade med olja. Det får inte vara för mycket, för då släpper de inte igenom luft, och heller inte för lite då de släpper igenom damm. Det hät går alldeles utmärkt att göra genom att man lägger filtrena i en påse och häller i lite olja, för att sedan massera in den jämnt fördelad mellan filtrena. Nu försöker ju jag alltid att komma på nya sätt att göra saker effektivare på, så varför inte prova att mangla ur överskottsoljan genom en pastamaskin. Jag kan inte tänka mig att filter som är förpreparerade i handeln görs för hand, så varför kan inte jag försöka göra likadant? Efter att ha modifierat pastamaskinen som jag hittade på loppis kan jag nu både tvätta och olja in filtrena vid samma tillfälle. Först manglar jag ut allt vatten, och sedan dränker jag filtret i olja och sedan manglar jag ur överskottsoljan, som hamnar i glasburken som sitter i hållaren under. Jag kommer nog kunna spara in lite tid, och nu kommer oljemättnadsgraden vara lika varje gång, vilket i sin tur gör att motorn inte behöver justeras efter hur luftgenomsläppet ser ut från filter till filter.

Hopp och förtvivlan

Dagens vistelse på klubbens RC-bana blev kortvarig idag. Efter en halv tanks körning slutade bilen att driva framåt. Det visade sig vara lagret i främre differentialen som givit upp. Istället blev det till att stå och vända på bilar som hamnat på fel köl. Efter att ha tryck i mig två korvar och en läsk i sällskap med en handfull RC-fantaster åkte jag hem och började meka med bilen. Första försöket resulterade i att framhjulen drev åt fel håll. Jag hade av misstag monterat diffen åt fel håll. Det var bara att skruva isär igen, och göra rätt. Naturligtvis ville jag prova bilen uppe på min egen bana, men jag kom på att jag först borde fixa till första hoppet i Sonnenschein-kurvan, som numer har blivit lite rakare än den ursprungliga sträckningen. För att få ett lite bättre underlag än grus som tenderar att flytta på sig när man gasar, så tänkte jag försöka med att lägga tegelstenar som underlag. Flertalet stenar plockade jag från skogen och utanför maskinhallen….där de legat sedan vi flyttade in. Resultatet blev lyckat, och nu kan jag faktiskt köra utan att få konstiga snedhopp på grund av ojämnt underlag. Jag försökte för första gången forma en ny kaross i polykarbonat, vilket inte alls gick min väg. Vid upphettningen av plasten formades en massa små bubblor. Såhär i efterhand så vet jag att vissa plaster är hygroskopiska och absorberar vatten. Det brukar vara ett problem när man använder sådan plast i 3D-skirvaren, och lösningen är att först torka materialet.  Jag målade i alla fall karossen lite snabbt med lite HBTQ-färg. Jag vill se om det är hållbarare än PET-G som jag använt till alla mina andra karosser. Visar det sig att det är bättre får jag väl göra mig besväret att först torka plasten i ugn på lägre temperatur i några timmar innan jag vakuumformar mina karosser.

Att hinna ikapp

Just nu känns det som att naturen, alla måsten och min vilja ligger i fas. Jag får otroligt mycket gjort samtidigt som ingenting direkt hänger över mig som en våt filt. Projekten och uppdragen som jag åtar mig fungerar som en diskmaskin som hinner diska och tömmas lagom till att nästa laddning disk skriker om att bli ren. Igår var det premiär att använda eldringen. Jag hann precis konstruera två avlastningsbord som man kan haka på ringen vid behov. Idag gick jag upp till RC-banan för att hålla växtligheten i schack. Nu börjar gräset etablera sig där jag vill. Hälften av körupplevelsen ligger i att omgivningen runt banan känns naturlig och välskött för att inte distrahera körningen. Egentligen skulle jag vilja börja plantera lite perenna växter på utvalda platser, men det får stå tillbaka till förmån för andra projekt just nu. Idag har jag börjat sätta upp putsnät på hönsgården. Det var nästan lite för varmt att jobba, och jag nöjde mig med tio våder. 3 deciliter nitrometan uppe vi RC-banan fick bli dagens belöning och boost för självkänslan.

CNC, Laser och Ordning

Den senaste tiden har präglats en hel del av karossmåleri och att få ordning uppe i HQ, som snabbt ska kunna anvädas till många olika saker utan att allt ligger framme, samtidigt som det ska vara lätt att jobba när man håller på. Färgflaskorna och alla airbrush-sprutor har tagit upp större delen av arbetsytan fram till att jag printade ut några enkla hyllor och fästen för att de skulle ha en trygg och bra förvaring. Jag har också tagit upp bygget av den nya CNC-fräsen, även om det går lite trögt. I fredags bestämde jag mig för att gjuta en skiva till befintlig CNC-maskin, som numera är utrustad med ett laserhuvud. Man lyckas ta fram en hel del verktyg och pinaler bara för att gjuta en skiva. Jag tänkte att det kan vara bra om underlaget är plant och inte så lättantändligt. Under lördagen tillbringade jag större delen av dagen till att skriva ut nya fästen till laserhuvudet, och omprogrammering av mjukvaran till styrningen. Jag fick inte riktigt till det  från början, då laserstrålen inte lydde kommandona. Efter att jag lyckats bränna in en enkel kvadrat i en planka var det dax att börja titta på hur jag ska få över material från datorn till CNC-maskinen. Jag hittade en fri programvara som med ett tillägg kunde generera G-koder som jag sedan kan föra över och etsa, bränna eller skära i olika material. Idag har jag ägnat mig åt att försöka styra intensiteten på lasern med pulsmodulering för att kunna etsa känsligare material. 100% på trä blir lite för bränt – det räcker gott och väl med 10%-25%, beroende på hur pass “välgräddat” man vill ha det. Som avslutning roade jag mig med att etsa in en varningstext med tillhörande lasersymbol i betongskivan. Att titta in i laserstrålen är i klass med att titta in i en svetslåga, så det gäller att ha skyddsglasögonen på sig när man arbetar.

Kolfibermönster och färgval

Efter att jag lyckades forma den första karossen har jag försökt få tag på mer plast. I onsdags kunde jag äntligen hämta ut det efterlänktade arket, som uppkapat kommer kunna användas till 22 karosser. Plasten är lite tjockare än den som jag ursprungligen testade med, så jag var lite orolig att det inte skulle bli så bra. Jag har fått höja temperaturen och tiden i ugnen, och nu blir resultatet riktigt bra. Enda nackdelen är att det är lite knepigare att klippa i, så man blir lite trött i händerna efter ett tag. Jag har hittat färgerna som passar till bilen. Pärlsvart grund med orangea detaljer känns sportigt och sobert. Jag har letat lite om hur man gör kolfibermönster, vilket visade sig vara hyfsat enkelt. Kruxet var att försöka få tag i en halkmatta som inte verkar gå att få tag på i de vanliga butikerna. Igår fick jag emellertid snilleblixten att skriva ut en egen gummimatta i lagom storlek, så idag var det på vinst och förlust som jag gjorde ett försök. Resultatet blev över förväntan, och jag är riktigt nöjd med resultatet. Efter att ha målat och maskerat fyra karosser, har jag kommit på att det är lättare att rita mönstret på skyddsplasten som sitter på utsidan, sedan tar man och lägger maskeringsfilm på insidan, som man sedan skär med skalpell efter markeringarna. En annan sak som jag upptäckte, vilket jag egentligen visste eller hört tidigare, var att om man målar med en ljus färg, så blir den klarare om man målar vitt bakom innan man går på med svart skyddsfärg som sista lager. Värmepistol är också bra att använda för den som inte orkar vänta på att färgen ska torka mellan sprutningarna. Man får bara se till så att man inte har för varmt.

Karosseriverkstan har öppnat

Nu kan jag lägga ytterligare en tillverkningsteknik till min meritlista. Efter att jag tillverkat vakuumbordet, som i princip är en tom låda med ett hål för dammsugaren och en massa små hål på ovansidan, kunde jag göra ett första försök att vakuumforma en kaross till den radiostyrda bilen. Efter att ha spänt fast den millimetertjocka plastskivan på uppspänningsramen värmde jag ugnen till 150 grader. Jag inbillar mig att varmluft ger en jämnare temperatur i hela ugnen, så det fick bli på det viset. Efter någon minut när skivan börjat bågna var det dax att starta dammsugaren och sedan lägga ramen mitt ovanför modellen som plasten skulle formas efter. Jag hann inte uppfatta mycket mer än att jag helt plötsligt hade en exakt kopia av gipsmodellen framför mig, fast i hållbar och slagtålig plast förståss. Jag lät skyddsplasten på utsidan sitta kvar, trots avrådan från plasttillverkaren, för att skydda utsidan från färg när jag skulle måla insidan. Jag insåg snart varför man skulle avlägsna skyddsplasten. Det visade sig att även den formades occ drogs ut, vilket gjode att den blev så tunn att det inte gick att avlägsna den annat än i pyttesmå bitar i taget. Efter att jag ägnat mer än en halvtimme åt att försöka få bort plasten på en del av ena sidan, kom jag på att jag skulle försöka blåsa in tryckluft mellan skyddsplasen och karossen. Det visade sig vara en lyckad lösning på problemet, för vips kunde jag få av plasten. Ännu en anledning att glädjas åt tryckluft i verkstan. Den första karossen valde jag att måla i svart pärlemorskimrande färg. Kanske inte så upphetsande, men jag kanske kan lägga ner mer tid på nästa kaross, då värsta ivern att testa och experimentera har lagt sig. Gissa vem som förmodligen kommer komma till buggybanan med en ny kaross, lite nu och då, den här säsongen!

Eld, vatten och balans

Igår ägnade jag större delen av dagen till att reparera rockarden. Jag tror att jag svetsat, och reparerat den redan 4 gånger tidigare. En bidragande orsak kan vara att vagnen är lite framtung, vilket gör att belastningen mellan själva vagnen och skaklarna ökar. Nu ska vi testa med en motvikt bakom sittbrunnen. Jag hängde på ett gammalt hjul som väger ganska mycket. Vi får se nästa gång hur väl det fungerar. Det blev i alla fall lättare att lyfta skaklarna, så hästarna blir nog glada. Idag har jag knåpat ihop en tappkran till vattentanken ute i hagarna. Nu kan man förhoppningsvis fylla på vattenhinkarna utan att behöva kånka på tunga dunkar. 3D-skrivaren fick tillvarka en gummipackning – så nu blev det tätt också. Jag har fortsatt med att försöka måla eldflammor. Jag är inte riktigt nöjd ännu, men det börjar ändå arta sig. Genom att måla på plexiglas, eller insidan av en halv PET-plaska, kan man se hur resultatet blir. Jag skulle vilja ha flammorna att bli lite djupare och kanske lite mer eldröda, men jag är snart där. Det är ganska meckigt, och man måste byta färg ganska ofta. Det innebär att man får göra rent airbrushen mer än vad man sprayar färg med den. Om någon vecka eller så hoppas jag att jag ska vara redo att prova på den första karossen.