Då mitt ben fortfarande spökar har jag fått ta det lugnt även denna helg. I strävan att försöka göra hemmet lite “smartare” har jag påbörjat ett nytt projekt som ska tala om för mig när pelargonerna behöver vatten. Av en händelse när jag satt och väntade på min tur in i magnetkameran här om dagen snubblade jag över en intressant modul att integrera i sina IoT enheter. IoT står för “Internet of Things” och skulle kunna liknas vid att man opererar in en hjärna i varje lite pryl som man vill kunna styra eller inhämta information från. Modulen heter heter Onion Omega2+ och innehåller ett Linuxbaserat operativsystem med inbyggt trådlöst nätverk. Modulen mäter några kvadratcentimeter och har 200.000 gånger mer lagringsutrymme än min första dator som jag knappade på i min ungdom. Idag har jag kopplat ihop en givare och en strömregleringskrets så att jag kan mata utrustningen med strömmen från en USB-port. Just nu håller jag på att lära mig lite om I2C som är ett kommunikationsprotokoll som många sensorer använder. Att hämta data från en fuktighetssensor är bara en av många tillämpningsområden som använder sig av protokollet, så det kan ju vara värt att kunna. Python är tydligen programmeringsspråket som rekommenderas till att programmera “lök”-modulen med, så en hel del tid har gått åt till att försöka sätta sig in i det också – även om det är likt mycket annat man sett. Bäst att passa på att sitta vid skolbänken nu när man är rörelsebefriad.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
Category Archives: Verkstan
Fyra dagars uppdatering
Då var det hög tid att uppdatera bloggen efter fyra intensiva och händelserika dagar fyllda med både hårt arbete och återhämtning. På torsdagen kom jag hem ganska sent, men hann med att köra ett lass med torrsopor till tippen. På fredagen tog jag ledigt men kunde först efter några telefonsamtal börja förbereda inför helgens hästaktiviteter. Maskinhallen skulle rensas på diverse maskiner för att ge plats åt hästhagarna, gräset mellan huset och ridbanan skulle klippas, stallet skulle spolas rent och rensas i avloppet och ankorna skulle flytta ut i en temporär lägerplats ute i maskinhallen. Jag passade på att åka till Uppsala för att införskaffa golvplankor ifall jag skulle hinna lägga golvet inne i ankhuset. På kvällen kom de första gästerna som traditionsenligt bjuds på middag. Det blev fisk inbakad i folie med pressad potatis och en kall romsås. Lördagen började med att en av gästhästarna skenade inne i maskinhallen vilket resulterade i en bruten stolpe, några sönderslitna plankor och ett trassligt elstaket. Jag såg framför mig att det skulle ta några timmar att åtgärda, men det var ganska snart avklarat och jag hunde börja sätta foder runt dörren och fönsterna på ankhuset för att kunna börja isolera väggarna. Jag gjorde ett byte med min son som hjälpte mig mot att jag skulle hjälpa honom att hämta och installera en tvättmaskin på söndagen. Vi hann klart med ena väggen innan vi båda kände att det fick räcka för den här dagen. Först satte vi fast vindpapp, och sedan fick vi fylla på med halm samtidigt som vi häftade fast ångspärren innan vi kunde skruva fast skivorna. Vi kom efter hand underfund med hur vi skulle göra på bästa sätt, men som sagt – vi hade fått nog, dessutom var det dags att förbereda middagen för fem personer. Efter middagen passade jag på att sätta mig uppe i Nirvana för att få lite lugn och ro. Det är ofrånkomligt att dra på smilbanden när man trollbinds av ljudet och värmen från Apollon. Idag fortsatte jag att isolera kortsidorna och jag hann nästan klart då det var dag att leverera min del av dealen med min son. Dessvärre fanns inte tvättmaskinen på ett rimligt avstånd så vi koncentrerade oss på att införskaffa en soffa och sätta upp en hylla som min son tillverkat under lördagen. När jag kom hem sprejmålade jag karosserna med maskeringsfärg som gör det möjligt få skarpa linjer mellan olika färgfält och mönster när man sedan målar med airbrush.
Gavlar klara
Eftersom det skulle vara sol på förmiddagen och möjligtvis regn på eftermiddagen började jag med att köra lite radiostyrd bil. Det var bitvis ganska lerigt, men det gjorde inte så mycket då jag fick anledning att testa den nya servicestationen. Det var riktigt smidigt att kunna stå upp och ha allt jag behövde lättillgängligt. Efter körningen satte jag igång med att sätta panel på övre delen av gavlarna. Det tar lite längre tid eftersom man måste mäta och såga varje bräda i olika längder. Att det är en vinkel högst upp gör inte saken smidigare. Jag fick i alla fall till en bra passform på listen mellan övre och nedre halvan av panelen. När jag hade kommit halvvägs på den andra gaveln började det regna. En kort stund övervägde jag att avbryta, men regnandet upphörde och jag kunde avsluta dagens arbete utomhus. Jag hade tänkt börja med fönsterkarmarna, men jag skulle passa på att köra upp lite grenar i skogen när släpet var tömt på kapsåg och annat som jag haft användning för under byggets gång, och det bar sig inte bättre än att jag råkade backa för långt med släpet och fastnade halvvägs ner i tippgropen. Det tog ett bra tag innan jag lyckades få loss släpet, köra upp och vända på fyrhjulingen, och till slut vinscha upp släpet efter spott och spä. Efter det äventyret tyckte jag att det fick räcka för dagen. Min provisoriska vattenledning till dammen har fortfarande inte fått en permanent lösning – En riktig skamfläck om jag får säga det själv.
Mobil servicestation för RC-bilen
Under veckan har det mest handlat om att köra radiostyrd bil. Efter varje körning ingår det att man ska göra rent, byta luftfilter och ladda batterierna inför nästa körning. När man rengör bilen gör man det lättast med tryckluft och någon magisk produkt som avlägsnar smuts och rester från olja och bränsle. Jag har alltid ställt bilen på golvet och hukat över den, men nu var det väl ändå dags att ordna med ett bord. Det började med att jag stod vid bordet verkstan, men snart blir det både opraktiskt och kallt. För något år sedan fick jag en tvättvagn av K, då hon fortfarande arbetade… – Numera spelar hon mest golf och pysslar om pelargoner. Vagnen har stått i verkstaden och inte fyllt någon funktion då sopborste och tryckluft används mer än golvmoppar och dammtrasor. Varför inte gör om vagnen till en servicevagn för RC-bilen? En praktisk hängare för använda luftfilter och hjul kunde enkelt tillverkas. Själva tvättplattan fästes på ovansidan med kraftiga buntband. Hylsnyckeln för att lossa och sätta fast hjulen hittade en plats på ena benet och mikrofiberduken på andra. De resterande två benen tillverkade jag flaskhållare för den magiska vätskan och smörjmedlet. Det enda som jag måste komma på en bättre lösning för är lådan för tvättade luftfilter. Just nu sitter den fast med buntband, men det känns inte så snyggt där den sitter. Ankhuset då? Jo jag har faktiskt gjort lite där med, men mer om det i nästa blogginlägg som förhoppningsvis kommer imorgon.
Panel-, golv- och verkstadarbete
Idag dök det upp en balvagn fylld med halm. Mitt ögonmått säger att det kommer bli halm över efter isoleringen. Ibland känns det lite motigt att sätta igång och arbeta. Idag var en sådan dag. Det gick relativt snabbt att få upp panelen, och jag kunde börja med att lägga plankor i botten av grunden för att lämna en ficka till halmen. Nu blir det inte så tjockt som man skulle ha i ett bostadshus om man skulle isolera med halm, men ankor badar ju för sjutton gubbar när det är minusgrader ute, så hur välisolerat behövs det egentligen vara? Mitt i arbetet när jag skulle hämta fler brädor så ville startmotorn på fyrhjulingen inte vara med längre. Inget knackande i världen på startmotorn med vare sig hammare eller skiftnyckel fick den att kicka igång. Det blev helt enkelt nödvändigt att skruva isär startmotorn för att undersöka vad som var problemet. Till min stora förvåning så hittade jag ingen solenoid som hade hakat upp sig. Det har varit den allmänna uppfattningen från alla förstå-sig-påare – att det är solenoiden som hakar upp sig, och att man enkelt löser det med att knacka på startmotorn om man inte vill byta ut den mot en som fungerar. Det visade sig vara kolen som var helt utslitna, och förmodligen har allt knackande när startmotorn inte fungerat gjort att kolen fått kontakt. Med lite filande i sätena kunde jag ge kolen någon millimeter som räckte för att få igång motorn igen. Nu har jag någon månad på mig att beställa nya kol innan de som sitter i slits ner helt och hållet. Efter att jag lagat fyrhjulingen kroknade jag och lade ner dagens jobb. Jag får ändå vara nöjd även om jag inte hann så långt jag hade önskat.
Inte som planerat men bra ändå
Dagen började med att jag åkte iväg till Arlanda för att köra lite radiostyrd bil. Det var riktigt kul – så kul att jag stannade till klockan 13:30. Då hade jag kört upp nästan allt bränsle och tryckt i mig två korvar. Bland alla gamla rävar såg jag en hel del nya ansikten. Jag tror aldrig att det varit så många på banan samtidigt. Efter min nöjeskörning åkte jag till byggvaruhuset för att införskaffa råspont till takläggningen och passade samtidigt på att fylla på matförrådet, så jag var hemma först vi halv fyra då jag genast började tillverka stöd för takstolarna. För att resa takstolarna helt på eggen hand fick jag vara lite kreativ. Efter lite klurande hade jag kommit på ett hållbart system. Dessvärre lyckades jag inte få upp fler än tre takstolar innan det var dags att börja vattna blommor och andra grödor. Jag får ändå vara nöjd med dagens insats, även om tiden inte riktigt räckte till. Nu finns det en tydlig plan för vad jag ska göra de få timmar jag har att förfoga över när jag kommer hem från jobbet i veckan i alla fall. På onsdag kommer jag åka förbi Arlanda och köra radiostyrt i alla fall.
Svårt att sluta
Nu har fönsterna hela rutor, de är slipade, grundoljade och kittade. Att skära glas är lite läskigt och är man det minsta tveksam så blir det nästan aldrig bra. Man måste vara bestämd och glaset får inte känna av att man är osäker. Efter det första långa skäret fick jag ta i ordentligt för att knäcka glaset. Glaset delades nästan hela vägen utefter skäret. Resterande bitar blev i det närmaste helt perfekta. Efter att jag slipat bågarna putsade jag av rutorna hjälpligt så att man ser igenom. När allt är målat och klart får jag rådfråga någon med husmorskunskaper om det perfekta sättet att tvätta fönster på. Oljningen var spännande – vad som skulle räcka till att grundolja en kvadratmeter räckte nätt och jämt till mina tre fönster. Det var som att försöka spara på en iskall öl efter att man gjort sig förtjänt av en sådan. När oljan torkat in kunde jag börja lägga kitt. Jag la en maskeringstejp för att markera hur breda fogarna skulle vara. Dessutom är det lättare om man har en liten kant att vila kniven mot.Det är viktigt att inte kitta på tejpen, för då måste man gå på och snygga till kanterna efter att man avlägsnat tejpen. Det svåra med kittning är att veta när man ska sluta. Man får acceptera att man inte kan få en helt perfekt och spikrak fog – speciellt inte när kanterna är lite buckliga. Helst ska man bara dra kniven i ett enda svep, men det är svårt. Hörnorna kan man spendera hur mycket tid som helst på, men man får sluta någon gång…och kanske belöna sig själv med en iskall öl.
Glasmästeri
Först vill jag tillägna några tankar till katten som tyvärr i denna stund är hos veterinären för att få en sista spruta. Hon orkade inte längre gå och som djurägare har man ett ansvar att husdjuren inte ska lida. Hon har varit en riktig livsnjutare och jag är glad att hon ändå hade det bra hos oss – hon trivdes i Nirvana både med och utan sällskap. Idag har jag plockat fram några fönsterbågar som saknar karmar och behöver en ordentlig genomgång. I princip samtliga skruvar har rostat så pass att de skulle kunna gå att användas som spik. Många av glasen var täckta av betongstänk – hur det nu har hamnat där!? Vissa lister saknades helt eller var så medfarna att de behövde bytas ut. Jag tillverkade en list i samma stil som det förra spröjsen med hjälp av kantfräsen och cirkelsågen. Fönsterna behöver egentligen inte vara tipp-topp, men man vet aldrig när man behöver renovera fönster “på riktigt”, eller om man vill tillverka egna, och då är det bra att ha tränat på några som bara har för avsikt att skänka dagsljus inne i ankhuset. Nu ska nya rutor skäras till, sedan ska allt oljas, kittas och slutligen målas. Det kommer nog ta några dagar innan jag blir färdig, men det är bra om jag avslutar semestern lite i lugnets tecken så att jag inte får en chock när musklerna får vila och hjärnan ska arbeta.
Omega x 32
Just nu lider jag lite av vad jag har identifierat som PPDS – Post Project Distress Syndrome. Efter att ha avverkat projekt efter projekt och plötsligt upptäcker att det inte finns något nytt intressant projekt att hoppa på, eller att det man skulle vilja göra är för omfattande för att kroppen helt säger ifrån och sinnet ska orka med, då infaller en viss handlingsförlamning i kombination med ångest. Igår bytte jag knivar på gräsklipparen och hann precis klippa klart innan regnet kom. Min syster kom förbi och hälsade på. Jag fick en bok om självhushållning som innehöll en hel del matnyttigt för den intresserade. Egentligen hade jag tänkt börja göra en “soltork” idag, men jag kände att energin sviktade lite. Det blev istället till att tillverka beslag för att stärka upp sittmöblerna nere i gropen. Som jag befarade skulle inte enbart skruvar kunna hålla ihop stolarna, så jag fickförsöka komma fram till en lösning i verkstan. Med handslägga och skruvstäd kunde jag bocka till 32 beslag som kunde fixera de annars överbelastade delarna i stolskonstruktionen. De sista 8 beslagen gick på ren “jävlar anamma” och jag var tvungen att sätta på lite peppande musik för att inte bryta ihop. Konstigt nog kände jag liksom stolarna att jag fått den förstärkning jag behövde för att komma ur min svacka. För att inte utmana projektgudarna allt för mycket tog jag mig an den relativt enkla och begränsade uppgiften att plocka fram grästrimmern och snygga till kanterna upp mot huset. Imorgon kanske jag känner mig manad att börja med soltorken. – Vi får se!
Vatten i poolen
Idag har det varit något bättre, mycket tack vare mitt förmiddagsbesök av K, som kommit hem från Frankrike. Vi gick och inspekterade trädgården och jag fick lite tips om hur jag skulle behandla vinbärsbuskarna som verkar ha blivit angripna av bladlöss. Efter besöket ringde min mor för att höra hur allt var. Jag satt inne i verkstan och blickade ut mot herr “Flammentanz” under samtalets fortskridande, och kunde konstatera att förra årets ställning gör sitt jobb. Efter samtalet fortsatte jag med att tillverka de gångjärn som ska användas till luckan i trädäcket över poolen….eller inne i växthuset. Ja, poolen ja, …den hade vad jag uppskattade till cirka en halv kubik vatten i sig, det skulle visa sig vara mycket mer, men det skulle jag få klart för mig först senare på dagen. – Jag kommer till det senare. Efter att jag först målat gångjärnen med zinkfärg gick jag på med lite “Apollo-blå” färg som är både slittålig och vacker. I min ständiga jakt på ordning och säkerhet gjorde jag i ordning ett laddningsskåp för LiPo-batterier som om oturen är framme börjar brinna om de skulle gå fel i laddningen. Av den anledningen rekommenderas det att man hela tiden har uppsikt över laddningsprocessen om man inte kan säkerställa att inget kan börja brinna om olyckan skulle vara framme. Nu har jag ordning på batterierna, och snickarbänken är befriad från laddare och batterier. Som sista aktivitet tog jag fram länspumpen för att dränera poolen. Jag hade uppskattat att vattnet som samlats i poolen skulle vara cirka en halv kubik, men när nästan allt vatten var uppsuget, var båda tankar fyllda. Jag tänkte att, det kan inte ha varit så mycket vatten i poolen någonsin, men mossan kanske har varit törstig. Jag hade ju lite betong över när jag göt pelarfundamenten och i all hast fyllde jag nog igen vad jag inte insåg vara dräneringshålet. När nästan allt vatten var tömt kunde jag gå ner och slå med släggan på ett armeringsjärn. Två, tre slag, och så sa det “slurp”. Nu går tankarna lite i banorna att jag kanske ska plugga igen hålet för att kunna samla regnvatten som sedan kan långtidsförvaras i tankarna. Om det blir för mycket vatten kan man ju faktiskt dra ut pluggen. Nu när vattnet är borta ur poolen kan jag kanske fortsätta med att göra klart luckan så att trädäcket kan komma på plats.