Category Archives: Pelargonrummet

Inte så mycket att göra

Dagen började ganska trögt utan inplanerade göromål. Kanske man skulle i alla fall sätta in rutan i glashuset som varit trasigt sedan i somras? Det gick förvånansvärt enkelt. Efter det rullade dagen på med en fotosession uppe bland hönsen och sedan lite omplantering av de aubergineplantor som vuxit rejält på bara två dygn.

Efter att jag suttit en stund och kollat igenom de bilder jag fotograferat under dagen fastnade jag för en med hönan som gömmer huvudet under vingen för att komma åt och putsa. Efter det kände jag att jag inte hade så mycket mer att ta tag i och började bli lite rastlös när min fru kom som räddaren i nöden och föreslog att jag skulle köra bort lite hö-boss som räfsats ihop utanför hagarna. När jag ändå skitade ner Grimar passade jag på att rensa vid hönäten utanför ankhuset och inne i maskinhallen vid hö-hörnan, samt lite granrester utanför stallet. Jag körde totalt tre lass upp till gropen där jag tänkt blanda till en näringsrik kompastjord av det jag samlat ihop det senaste året av jord, gödsel och annat organiskt material.

Vid fyra gick jag in och satte mig i soffan och kunde konstatera att det fortfarande skulle vara ljust drygt en timme till. Varför inte ta en sväng med Silver!? Nu är ju vägarna relativt snö- och isfria. Jag behöver ju inte ta i så att jag får blodsmak i munnen, bara sådär lagom – så att det känns som att man gjort något.

Förbereder inför våren

Vintern har satt sina spår, och det börjar bli hög tid att reparera det som vintern ställt till med. Hönsgården drabbades ju av snö precis som resten av alla ytor. Dessvärre var jag inte tillräckligt alert för att få bort snön på nättaket i tid, vilket resulterade i att stolpar och reglar började luta in mot gården. PÅ ett ställe hade det gått så långt att en regel hade knäckts. Med hjälp av trädfällarbenet kunde jag räta upp stolparna och förstärka där det hade knäckts. Som extra förstärkning satte jag en permanent stötta vid stolpen där det hade knäckts. Även nättaket var jag tvungen att laga med ståltråd. Nu behöver det inte bli bråttom att först göra i ordning hönsgården när hönsen flyttar ner från växthuset för att ge plats åt alla plantor.

När jag var klar med hönshuset fick jag uppgiften att öppna upp i Linus hage upp mot den övre skogshagen för att ge mer plats. I leran på ena kortsidan av maskinhallen såg jag några större spår som jag tror kan vara vargspår. Min fru kunde inte med säkerhet avfärda det som något annat. Vi får väl se om vi kan hippa några fler tecken på varg framöver. Jag är mer orolig för våra hästar som har börjat få smak för tryckimpregnerat virke. Vissa stolpar finns det inte mycket kvar av och frågan är om det är tråden somm håller upp vissa stolpar eller tvärt om.

Jag passade på att fylla stenmjöl mellan gatstenen i det blivande orangeriet. Jag var lite orolig att det skulle komma in is mellan stenarna och få dem att lossna från cementblandningen i botten, men stenarna satt som gjutet i underlaget. Om några veckor är det dags att fortsätta med bygget. Först ska jag kalka muren och sedan kan jag resa stommen. Det blir spännande att se om allt passar ihop fortfarande. Nu har ju takstolarna legat uppe på loftet och torkat över vintern.

Man ser tydligt hur pelargonerna växer. Mellan varje rad är det från ett och tre dygn i tidsskillnad. När bladen täcker hela krukan och börjar växa in till grannen är det dags för omplantering in i den sista krukan före utplantering. Ett av habanero-fröna har grott, och ett till visar tecken på att sticka ut en grodd när som helst.

Ikväll hamnar delar av förra årets skörd på matbordet. Det blir fyllda paprikor i tomatsås med ris och yoghurt.

Koger för kryckor och småfix under veckan

Nu har jag ersatt skruvtvingen som fungerade som stopp för släden på gördsltransportören med en bult. Allt verkar fungera som det ska och såhär i efterhand undrar jag lite över varför jag inte kom på detta med automattömning redan från början. Jag hade lite idéer, men de skulle bli för komplicerade och involvera en extra motor eller ett komplicerat system av rörliga delar som i praktiken aldrig hade fungerat.

Grimar har utrustats med ett koger för min frus kryckor istället för gåstavarna som inte ger tillräckligt med stöd. Förhoppningsvis får min fru tid på människoverkstan inom en snar framtid, men fram tills dess får vi försöka lösa problemen på bästa sätt.

Den “gummimatta” som följde med Grimar var nog mer ämnad för flip-flop skor än isbroddsförsedda kängor. För att skydda det durkplåtsbeklädda golvet mot slitage och ge lite bättre skydd klippte jag till en ny gummimatta som förhoppningsvis håller bättre.

Det börjar bli hög tid att börja samla vatten i tankarna för att kunna möta våren. Det vattenfilter som jag använt hann jag inte få bort innan isen sprängde plastbehållaren. Den var tidigare fast monterad på IBC-tankarna, men nu har jag satt dit snabbkopplingar för att enklare kunna demontera och montera beroende på säsong eller ej.

Det växer så att det knakar uppe i pelargonrummet just nu. Jag såg att det börjat växa lite mossa, vilket tyder på att jorden är lite sur i kombination med hög fuktighet i jorden och låg omgivande temperatur. Eftersom jag inte vill höja temperaturen för mycket så att plantorna blir rangliga har jag istället strösslat lite äggskal på jorden. Jag inbillar mig att det är bättre att jorden är åt det fuktigare hållet när man inte har möjlighet att övervaka plantorna 24 timmar om dygnet.

A för aubergine

Idag var jag en relativt kort stund upp i pelargonrummet. Inga nya frön hade grott så jag kunde ägna mig åt att beskära chiliplantor och så några frön av aubergine. Det här ska vara en sort som ger relativt små frukter. Jag tänker mig att det kan vara gott att skiva och grilla i sommar. En av chiliplantorna jag flyttat från huset upp i pelargonrummet för att få en bra start på säsongen har redan börjat blomma. Om jag inte minns fel så hette sorten Thai Hot. Det visar sig när frukterna utvecklas. Rotsellerin hade rest sig igen efter gårdagens omplantering, så det finns hopp. Förra gången jag odlade rotselleri blev det inte så stora rötter som jag önskat. Jag misstänker att jag var för snål med gödslingen och att det var lite för torrt där de var placerade.

Jag brottas ständigt med att försöka hålla de temperaturmätare vi har utplacerade på gården att hållas med fräscha batterier. Ett annat problem verkar vara placeringen. Antingen visar de för kallt eller varmt om man jämför med temperaturmätaren utanför stallet. Jag tror att den som är i kryddträdgården påverkas av omgivande väggar som består av sten, medan den utanför matkällaren ligger på en plats där luften står stilla. Nu har jag gjort en liten låda med spalter som ska ge luften fri tillgång till temperaturmätaren utan att solen värmer upp utrymmet. Vi får se hur väl den fungerar. Just nu visar den en temperatur som ligger en halv grad varmare än kryddträdgården och två grader kallare än utanför matkällaren. Eftersom jag har tillgång till en trådlös enhet ute vid ridbanan kopplade jag in givaren där.

H för habanero

Efter att ha införskaffat mat, jord och lite annat inne i Uppsala satte jag igång att modifiera gödseltransportören enligt mina funderingar från tidigare i veckan. Efter att ha gjort ett antal justeringar verkade allt fungera som jag tänkt. De två första försöken resulterade i att brytvinkeln blev för liten eller att kärran inte tippades tillräckligt mycket. En skruvtving fungerar som stopp fram till att jag konstruerat något mer permanent. Jag vill först göra en längre utvärdering innan jag gör en permanent lösning.

Efter att jag testat gödseltransportören i skarpt läge och gjort en lyckad tömning gick jag upp i Pelargonrummet och planterade om alla paprikaplantor, och rotsellerin delades upp i individuella krukor. Just nu ser rotsellerin ganska ledsna ut men så var det förra gången också, så jag är inte så orolig. Koriandern och basilikan delades upp och trottades ner i varsin kruka. Jag kunde inte låta bli att så några habanerofrön – nu när det finns plats på värmemattan.

Snart slutar jag att räkna plantor!

Varje kväll fortsätter jag med att flytta plantor från sina grokapslar ut i krukor för att hamna i en mindre fuktig miljö. Hittills på den knappa månaden som jag började med årets förkultivering så har jag drivit upp 87 paprika/chiliplantor, 76 röda pelargoner, 38 vita pelargoner, oräkneligt antal koriander och basilika, 2 stycken lakritsrot, 50 kronärtskockor och 36 stycken rotselleri. Nu har de första karaktärsbladen på pelargonerna börjat komma fram och i helgen kommer jag förmodligen plantera om alla paprikaplantor i större krukor med mer näringsriktig jord. Då kommer jag att flytta ut de flesta plantorna ut ur kuvösen. Jag kommer också behöva plantera om rotsellerin. Där kommer jag inte att behålla alla plantor – det blir alldeles för många att sedan äta upp!

Under veckan har gödselhissen fått lite kärlek. Stödhjulet framtill bytte jag ut helt och hållet då bäst-före-datum verkar ha passerats. Den här gången bytte jag mot ett solitt hjul. Även släden hade några kullager som behövde bytas, och när jag trodde att jag var klar så behövde rampens ben skruvas fast. Jag har gått och klurat lite på hur jag ska få skottkärran att automatiskt tömmas istället för att jag ska behöva använda en stötta när jag tippar den över kanten. Nu tror jag att jag har en lösning, men jag behöver göra lite modifieringar. Om inte Pelargonrummet slukar all min tid i helgen kanske jag hinner med att modifiera konstruktionen.

Röja, odla, städa, koppla och koppla av.

Idag hjälpte jag grannen vid dammen med att röja undan lite slånbärsbuskar. Det gick ganska fort och jag hann knappt bli svettig innan vi röjt undan allt som skulle tas bort. Det är skönt emellanåt att få ge hjälp istället för det omvända. Efter att röjningsabetet var klart begav jag mig hem och planterade om pelargoner och flyttade ut kronärtskockorna och rotsellerin utanför kuvösen. Dels så är det svalare där, men det börjar också att bli lite trångt.

Efter odlingspasset tog jag mig an att koppla in ridbanans belysning till det smarta hemmet. Även om de moduler som jag använder är små, så kan det ibland vara knepigt att få plats med allt i en brytare eller ett uttag. Lösningen då är att sätta upp en separat kopplingsdosa. Jag hade redan börjat riva i strömställaren när jag insåg att jag använt den sista kopplingsdosan till Grimar när jag anslöt den till hushjärnan. Situationen räddades av grannen vid dammen som donerade en kopplingsdosa till mitt lilla projekt. Efter att jag kopplat in belysningen ansåg jag mig färdig, men insåg att jag ganska snart skulle bli rastlös fram till middagsförberedelserna, så jag tog fram ångmaskinen och städade köket. Nu ska jag laga fajitas. – Sen kan jag koppla av!

Grimar bekänner färg

I veckan så kom det en hel del snö under kort tid och jag trodde att jag skulle komma hem till en besviken fru som fastnat med den Grimar i snön, men det hade tydligen inte varit några problem att ta sig fram. Inte ens under plogningen då snövallar skulle forceras var det några större problem att ta sig fram. Ett riktigt bra beslut som kommer spara mycket bränsle och vara i princip gratis att köra under halva året då vi producerar mer el än vi använder. Traktorn däremot börjar sjunga på sista versen. Nu väntar jag bara på att ersättaren vi beställt ska levereras. Den kommer nog lagom till att snön försvunnit och nästa år blir det förmodligen snöfritt. Nu har vi ändå användning för en riktig lastmaskin som kan underlätta mycket arbete på gården.

Varje kväll i veckan har jag omplacerat frön som blivit plantor ut i större krukor. Det handlar om mellan fem och femton varje gång, så just nu går det lite tid åt det. När krukorna väl står på sina platse behöver jag bara fylla på med vatten någon gång då och då. Rotsellerin får stå kvar ett ag till i sina koppar tills de blivit lite kraftigare. Just nu är de så taniga och gängliga så att det räcker med att jag andas på dem så viker de sig. Om det beror på andedräkten ska vara osagt. Den första plantan av lakritsrot har omvandlats från frö till växt och en till är på väg. Fröna gror långsamt och ojämnt, så jag är nöjd att jag i alla fall lyckas få ett frö att gro. Jag har inte räknat det totala antalet plantor, men det har ökat från många till jättemånga, och fler kommer det att bli. Det är ungefär fyra fulla kartor kvar med pelargoner att gro och en med lite andra frön. I mars kommer jag att börja så lite andra frösorter och i april börjar jag med tomaterna.

Och så var den dagen slut

Utskriften av kannlocken hade trasslat sig halvvägs genom processen, men det blev ändå så pass färdigt att de går att använda. Enligt min fru fungerade de bra. På förmiddagen åkte vi till dottern och hennes sambos nya lägenhet och hjälpte till med att skruva upp gardinskena och en lampa. Sedan åkte vi hem och jag planterade om fyra paprikor, tio röda pelargoner samt två vita. Så var den dagen slut precis som helgens alla aktiviteter.

Omplantering, städning och 3D-printning

Nu har jag planterat om de första pelargonerna. Fem av de vita och tio av de röda. Fler är på väg. Totalt har jag sått 40 vita och 100 röda. VI får se hur många frön som behagar att gro. Eftersom det blev lite plats över på värmemattan sådde jag koriander och basilika i varsin plastbalja. När de blivit tillräckligt stora flyttar jag över dem i krukor så att de får plats att växa. Jag passade på att plocka med några odlingskoppar för att tvätta ur gammal jord. Nu är de redo för nya frön.

Efter mitt besök uppe i Pelargonrummet fortsatte jag med att städa och plocka undan i HQ och i verkstan för att bereda plats åt nya projekt. Tröskeln att påbörja något nytt är lägre om det är lite ordning på allt.

På eftermiddagen har jag försökt konstruera ett lock till vattenkannorna som står och skvalpar på Grimars flak när man ska köra ut vatten. Det blir snabbt en hinna med is i botten när det är minusgrader. Jag hade lite problem att starta utskriften eftersom materialet är flexibelt och fastnar lätt om avstånd till bädd eller matningen är fel. Efter en handfull försök lyckades jag skriva ut det första lagret som är det mest kritiska. Nu får vi se om drygt tre timmar om utskriften blir bra. Imorgon vet jag dessutom om de fungerar som jag tänkt mig.