Category Archives: Ordning

Rensa och trimma

Idag har jag ägnat mig lite åt att få fason på trädgården. Slottsparken är i stort behov av att rensas från ogräs så att de planterade växterna ska kunna utvecklas som vi vill. Jag hann med att trimma lite runt entrén till slottsparken och samla ihop en skottkärra med ogräs innan det var dags att bege sig iväg på 60-årskalas.

När vi kom hem fortsatte jag med att trimma runt gräsmattan och slänten ut mot vägen och avslutade nere i konungarnas dal. Det blir så mycket mer städat när man krattar lite också. Man behöver inte kratta bort allt, men kvistar och större växter som man mejat ner kan gärna få läggas på komposten. Jag är naturligtvis inte klar, men jag har i alla fall kommit en bit, och det finns gott hopp om att få ordning på allt lagom till semestern. Det känns lite som semester redan när man kan låta täckjackan hänga kvar i garderoben när man går ut och fodrar en sista gång för dagen.

Dagar försvinner

Just nu känner jag inte att jag hinner med alla mina projekt. Varken att skriva om eller arbeta på dem. Jag hinner börja med något som sedan avbryts för nästa sak att göra. I veckan har jag dock hunnit med att isolera de sista två hörnen på orangeriet och måla taket och väggarna invändigt en första grundmålning. Resten av tiden har gått åt till plantera lite blommor och pyssla om plantorna runt om i trädgården. Jag har inte hunnit rensa ogräs eller trimma gräskanter som planerat, men det kanske kan vänta några dagar till. Jag har försett bikupan med citrongräsolja som eventuellt lockar till sig en svärm som letar efter bostad. Vi får se om det fungerar. En kvarglömd och misshandlad tomatplanta från Pelargonrummet har jag satt i intensivvård. Det är alltid intressant att se hur illa medfaren en planta kan vara och ändå återhämta sig. Den har redan börjat visa tecken på återhämtning, men det är för tidigt att säga något om den kommer klara sig. Om några dagar får jag troligtvis anledning att återkomma med en rapport. Gurkfröna som jag sådde förra veckan har börjat gro, och imorgon ska de planteras i sina kärl.

Sent igår fick jag ett SMS från “takpannemannen”. Han undrade om jag hade lust att hämta lite saker från ladan/boden vi plockade taktegel ifrån för några veckor sedan. – Det finns gamla verktyg, redskap, lådor, skruvar, muttrar och allt man behöver! Efter lite funderande och övervägande om jag skulle saka bort en dag på detta vann nyfikenheten över förnuftet. Jag hann sy ihop mina byxor som spruckit i en av sömmarna innan jag åkte iväg på sak-letar-jakt. Det är onödigt att skaffa nya byxor för en sådan sak om man har nål och tråd och fick 5-a i syslöjd! Efter dagens skörd som bringade hem en hel del inredningsdetaljer till trädgården och en massa användbart skrot, kommer det bli en vända till för att hämta lite plank och brädor som annars kommer att eldas upp. Det vore synd att låta långsamtvuxet virke gå upp i rök tycker jag.

Beting

Hela dagen igår gick åt till att förvärvsarbeta istället för att skrota på gården. Det kanske inte var någon katastrof eftersom vädret om möjligt var ännu sämre än vad det har varit den senaste tiden. Idag hade jag desto mer energi att fördela på lite olika göromål. Allra först skrev jag en lista med tänkbara saker att kunna stryka. Det blev en lista på 19 punkter varav 18 blev avklarade. Den sista punkten, mat, återstår att utföras.

På förmiddagen tog jag ner lite matlådor till frysen och satte mig sedan i Lastman för att köra in dressyrstaketet från ridbanan. När jag ändå satt i maskinen körde jag upp de pannor som jag tvättat tidigare upp till gropen där sten, tegel och annat skrymmande material kan förvaras utan att det ser stökigt ut på gården.

När jag gjort plats på tvättplattan kunde jag börja tvätta nockpannor och två pallar med takpannor som senare skulle upp på orangeriet. Det är ganska slitsamt och enformigt att högtryckstvätta, men det blir i alla fall fint.

På eftermiddagen var det lite blandat med olika aktiviteter. Först spikade jag upp bärläkt på orangeriet för att om möjligt kunna lägga lite takpannor på sena eftermiddagen. Jag hann precis få den sista på plats innan det började regna och jag fick ta en paus med städning i verkstan och pyssel uppe i Pelargonrummet, där chilifrukterna växer och mognar. Jag planterade om några tomatplantor, och nu återstår bara två som får växa till sig lite. Jag flyttade upp alla säckar med rökflis upp på loftet och fick undan allt som legat framme så att jag kunde sopa rent innan jag oljade in de lister som jag ska använda för att fixera alla fönster på orangeriet. Det är så mycket enklare när man kan bunta ihop listerna med tvingar för att måla sidorna istället för att ta dem en och en när de sitter på plats.

På sena eftermiddagen hade det slutat regna och solen behagade att kika fram. Jag var inte sen att lägga takpannor på den delen av taket som jag lagt bärläkt på. Om läkten hade räckt till andra sidan hade jag förmodligen fortfarande varit ute och lagt tak nu, men någon måtta på fliten får det vara. Nästa vecka har man lovat varmare väder, så jag får väl fortsätta då.

Elda, städa och reparera

Idag har grannarna nere vid dammen och jag eldat upp all slånbärsris som vi samlat på oss under de senaste två åren. Det var riktigt kallt och grått när vi började. Det första försöket att tända misslyckades då vi var för ivriga att lägga på mer ris än vad den relativt lilla elden vi gjort upp kvävdes. Efter lite tålamod tog elden sig ordentligt och vi kunde mata på hög efter hög och se dem gå upp i rök. Jag räknade till totalt 8 stora högar som lyftes på med hjälp av “Bobby”. Vi började vid 10 och var klara runt tvåtiden, så det gick ganska snabbt.

Efter eldningen gick jag upp i Pelargonrummet en sväng och kunde konstatera att jag inte behövde göra någonting då alla plantor var lagom fuktiga, så jag gick istället ner och sopade rent i verkstan. Jag passade på att snida till ett handtag i ene till den lilla spade grannfrun uppmärksammade och kunde räddas från lågorna. Antagligen hade den följt med från grannens buskar. Spaden kommer att överlämnas till grannen som har barn i spad-ålder.

Röja, odla, städa, koppla och koppla av.

Idag hjälpte jag grannen vid dammen med att röja undan lite slånbärsbuskar. Det gick ganska fort och jag hann knappt bli svettig innan vi röjt undan allt som skulle tas bort. Det är skönt emellanåt att få ge hjälp istället för det omvända. Efter att röjningsabetet var klart begav jag mig hem och planterade om pelargoner och flyttade ut kronärtskockorna och rotsellerin utanför kuvösen. Dels så är det svalare där, men det börjar också att bli lite trångt.

Efter odlingspasset tog jag mig an att koppla in ridbanans belysning till det smarta hemmet. Även om de moduler som jag använder är små, så kan det ibland vara knepigt att få plats med allt i en brytare eller ett uttag. Lösningen då är att sätta upp en separat kopplingsdosa. Jag hade redan börjat riva i strömställaren när jag insåg att jag använt den sista kopplingsdosan till Grimar när jag anslöt den till hushjärnan. Situationen räddades av grannen vid dammen som donerade en kopplingsdosa till mitt lilla projekt. Efter att jag kopplat in belysningen ansåg jag mig färdig, men insåg att jag ganska snart skulle bli rastlös fram till middagsförberedelserna, så jag tog fram ångmaskinen och städade köket. Nu ska jag laga fajitas. – Sen kan jag koppla av!

Omplantering, städning och 3D-printning

Nu har jag planterat om de första pelargonerna. Fem av de vita och tio av de röda. Fler är på väg. Totalt har jag sått 40 vita och 100 röda. VI får se hur många frön som behagar att gro. Eftersom det blev lite plats över på värmemattan sådde jag koriander och basilika i varsin plastbalja. När de blivit tillräckligt stora flyttar jag över dem i krukor så att de får plats att växa. Jag passade på att plocka med några odlingskoppar för att tvätta ur gammal jord. Nu är de redo för nya frön.

Efter mitt besök uppe i Pelargonrummet fortsatte jag med att städa och plocka undan i HQ och i verkstan för att bereda plats åt nya projekt. Tröskeln att påbörja något nytt är lägre om det är lite ordning på allt.

På eftermiddagen har jag försökt konstruera ett lock till vattenkannorna som står och skvalpar på Grimars flak när man ska köra ut vatten. Det blir snabbt en hinna med is i botten när det är minusgrader. Jag hade lite problem att starta utskriften eftersom materialet är flexibelt och fastnar lätt om avstånd till bädd eller matningen är fel. Efter en handfull försök lyckades jag skriva ut det första lagret som är det mest kritiska. Nu får vi se om drygt tre timmar om utskriften blir bra. Imorgon vet jag dessutom om de fungerar som jag tänkt mig.

Lakritsrot, kummin och padrones

Nu ökar takten på odlingen. På förmiddagen krukade jag om ett tjugotal paprikaplanotor och sådde padrones samt lakritsrot i nya små groningskärl. Det är ganska effektivt med undervärmen och helt suveränt att jag kan plocka ut varje enskild barnkammare så fort hjärtbladen har utvecklats och placera dem i svalare temperatur utan täckning så att det inte börjar mögla. Kummin bredsådde jag i en glassbunke.

På eftermiddagen rensade jag avloppsrännan i stallet och spolade hjälpligt av golvet. Nu längtar jag verkligen efter våren så att jag kan göra lite mer utomhus. Just nu känns allt så skitigt och man gör inte mer än nödvändigt för att allt ska fungera.

Efter att jag städat upp lite i stallet gick jag upp i Pelargonrummet och krukade om ytterligare 6 paprikor som under några timmar slagit ut. Nu kommer jag få spendera lite tid med plantorna varje kväll när jag kommer hem från jobbet.

Första veckan på året avklarad

Det är fruktansvärt kallt att arbeta ute just nu – tycker jag i alla fall! Temperaturen till trots gick jag ut på en liten fotosafari innan jag gav mig i kast med att utföra lite lättare arbete. De skyltar jag fått från min fru att pryda vedsektionerna så att man vet var man ska ta ifrån behövde någon form av hållare. Med lite avklippta bitar från armeringsnät som jag sparat från tidigare projekt bockade jag till några profiler som jag kunde pressa in i överblivna träbitar som sedan kunde fästas på skyltarna med skruv. Nu kan jag flytta skyltarna i takt med att sektionerna av ved i lagret töms och fylls på samtidigt som vem som helst kan hämta ved där det är som torrast.

I vanlig ordning så tenderar problem att uppstå när det är som mest olämpligt. Den här gången var det en punktering på fyrhjulingen som behövde åtgärdas. Det är inte lätt att vid minus 15 grader att försöka plugga igen hålet i däcket, men efter en stunds svärande och kämpande var ändå lagningen på plats och jag kunde fylla i luft. Det börjar bli dags att byta däck så mönstret nästan helt är utslitet.

Det brukar aldrig vara goda nyheter när man får ett telefonsamtal från sin fru som befinner sig på gården. Jag hade precis kommit in efter att ha tömt gödselkärrorna för att inte ha några fler förpliktelser utomhus och börjat förbereda ledighetens sista måltid när det ringde. “Du måste komma ner och hjälpa. Två av stolparna i hagen är uppätna och en av eltrådarna har gått av!” Det var bara att ta på sig värmevästen, täckjackan, handskarna, mössan och arbetsbyxorna igen för att utföra vad som förhoppningsvis blir dagens sista goda gärning.

Det kostar på ibland att leva den romantiska drömmen ute på landet! Men vad skulle man annars ägna sig åt? Gå på restaurang, klaga över den dåliga plogningen och äta chips framför teven?

Bitande kyla

Det var lite för kallt för att kunna testa drönaren. Det var inte det att jag tyckte det var för kallt, utan det var drönaren som tyckte att det var osäkert att flyga med tanke på att sensorerna behöver en viss värme för att fungera som de ska. Jag passade istället på att städa i verkstan. Jag kund konstatera att merparten av all oreda hade skapats av min avkomma. Som på beställning bara en kvart efter att jag var klar kom verkstan till användning då gödseltransportörens ena hake som håller skottkärran på plats gick av när jag skulle tömma mockningen från stallet. Inte långt därefter dök den skyldige till all oreda i verkstan upp och såg lika förvånad ut som jag förundrad. Hur kan det vara möjligt att jag hann före med städningen av verkstan även denna gång?

Verktygstavla och putsförberedelser

De senaste två dagarna har jag inte gjort så mycket mer än att skrota i verkstan. Jag har blivit klar med verktygstavlan som hänger ovanför hyvelbänken. Jag har lagt ner lite tid och kärlek åt alla verktygshållare som är individuellt anpassade till varje verktyg. Var sak på sin plats. Ordning och reda! Det går inte ens att sätta stämjärnen i fel ordning. Tavlan är lite som en sådan där låda med geometriska former för att barn ska lära sig vad som går att stoppa var.

Idag på eftermiddagen återupptog jag arbetet med orangeriet. Jag bestämde mig igår efter lite funderingar att använda putsnät som armering för putsen. Det blir en hel del extra jobb, men jag tror att slutresultatet kommer bli bättre och hållbarare. Det får ta några extra dagar att sätta upp armeringsnätet. Till en början liknade det ingenting, och jag var på väg att ändra planerna och helt skippa nätet, men så kom jag på hur jag skulle göra för att få nätet jämnt spänt utan bucklor och bulor. Precis som man spänner ett fårstaket med en specialtång för krenelering gjorde jag samma sak fast med en vanlig näbbtång. Till en början tyckte jag inte att det hände så mycket, tills jag insåg att det inte hjälper så mycket om man hela tiden vrider på samma tråd. Det behövdes inte så himla mycket för att få nätet slätt. Nästa femma blir att putsa slätt, men det dröjer några dagar innan jag klätt in hela grunden med nät och kan börja med den saken. Till min hjälp kommer jag använda den putsbräda som jag försett med två handtag – en enkel match i en verkstad med ordning.