Category Archives: Matkonservering

Nej, nu får det räcka!

Enligt planen så skördade jag lite paprika för att göra paprikapulver av. Eftersom köket är upptaget och vi har gäster som bor på nedervåningen där jag brukar torka den del av skörden som ska konserveras på det sättet, och det brukar medföra både ljud och lukt har jag förpassat mig själv ut i verkstan istället. Ingen blir gladare än hönsen över den paprikan som blir över.

Efter att jag startat torken åkte jag iväg till återvinningscentralen för att lämpa av metall och annat bråte som jag har för lite fantasi att göra något vettigt av. Dessvärre ville de inte ta emot min tunna med odefinierbar svart oljebaserad sörja, så jag fick vända hem igen med en tunna kvar på flaket. Jag är lite fundersam över hur man tänker på kommunen när man vet vem som kan ta hand om avfallet, men kan inte tänka sig att ombesörja förmedlingen. Mitt skrot som de förmodligen kan göra pengar på är okej, och mina skattepengar, men när det kommer till att ge service åt sina medborgare tar det stopp. Det är ju inte ens min tunna från början, eller jo, jag har ju köpt den när jag köpte gården. Fortsättning följer förmodligen…

Efter äventyret på tippen kände jag att jag behövde ta hand om det vattenfyllda fönstret i orangeriet. Eftersom det är tredje fönstret som vattenfylls tänkte jag att jag skulle lösa problemet permanent genom att borra hål i botten. Det är ju knappast någon gas kvar mellan rutorna, så det kan ju inte skada att borra några hål i botten mellan rutorna.

PÅ eftermiddagen hjälpte jag som utlovat AD med hennes bil. Det var ett antal mindre problem att lösa där det sista överlägset tog längst tid att lösa.

Andra lösta problem under dagen har varit att ordna med gödselkärretömning, batteritorsk på fyrhjulingen och andra småsaker som betyder mer för andra än för mig.

Just nu skriver jag i bloggen och njuter av ett glas bubbel för att fira att AD:s bildörr går att öppna även från utsidan.

Fodring, banbygge och matlagning

Idag bestämde jag mig för att bygga om banan lite efter att igår ha röjt undan träd och buskar. Med hjälp av Grävis och Lastman hann jag med det mesta av det jag tänkt åstadkomma. Det var inte alldeles lätt att få till en väg som gjorde att jag kunde forsla fram det extra material som jag behövde. Efter en provkörning på sena eftermiddagen kunde jag konstatera att jag måste dosera vägen lite mer och göra hoppen lite “tydligare” så att man får lite flyt i körningen. Sedan skadar det inte om jag sätter upp lite staket för att förebygga eventuella avåkningar.

Under dagen så dog en en av gässen som redan tidigare i veckan hade fått det svårt att hålla balansen. Under lunchfordringen så var den fortfarande vid liv,men vid fyra-tiden var det kört. Nu har jag inga närmare band till gässen som senast igår fick för sig att attackera mig när jag skulle ge mat, men det är ändå tråkigt när djur får lida. Med facit i hand skulle man hjälpt den över till andra sidan så att den sluppit lida i onödan. Jag får istället fröjdas åt de stora kronärtskockorna som skänker skönhet när man inte hunnit skörda i tid.

På eftermiddagen och kvällen har jag varit duktig och lagat matlådor för den närmaste månaden framåt. Fyra olika matlåfdevänliga rätter blev det. Stekt ris, stekta nudlar, pasta med salsiccia- och chorizosås samt en gryta på vad trädgården och en bit karré hade att bjuda på tillsammans med skruvmakaroner. Nu tycker jag ändå att jag kan sätta mig en stund i soffan innan det är dags för den sista fodringen. Aj då – nu ringer larmet! Det är dags att fordra och sedan kan jag göra vad jag vill.

Hinner inte skriva

I princip varje dag vid 18:00 masar vi oss upp till RC-banan och kör så det ryker. Nu börjar det bli riktigt kul! Min fru har fått en ny och bättre bil, nu när hon kan köra utan att välta stup i ett. Jag målade två nya karosser. Jag fick en beställning på rosa, så det fick bli en som går från vitt till knallrosa med kolfiber på vissa detaljer. Min blev orange med svart och kolfiberdetaljer. Jag är fortfarande den som dominerar på banan, men min fru ger en ordentlig match emellanåt.

Vissa förbättringar har gjorts på staketen så att man inte fastnar mellan rören. Både jag och min fru kilar annars lite nu och då fast framhjulet när man tar kurvorna för snävt, och då är det bara att gå dit och lirka loss bilarna, vilket gör att man får ett avbrott i körupplevelsen.

Arbetet ute på ängen går sakta framåt. Titt som tätt behöver jag laga borren som får mycket stryk av alla stenar i marken. Vid ett tillfälle vred jag av borren. Som tur är så har man verktyg att laga verktygen med!

Idag har jag fortsatt att stolpa hagar och kommit fram till skogsdelen. Alla “hörn” är nu markerade och en rak väg mellan stolparna har frilagts där det behövts. Jag försöker i möjligaste mån dra hagen så att jag slipper fälla träd. Jag behövde plocka bort en rotvälta som låg strategiskt mitt i ett av de tänkta hörnen. Imorgon ska jag borra ordentliga hål och gjuta alla hörnstolpar. Jag har kommit på att jag kan använda Lastman till att trycka ner stolparna, men det kommer bli problem uppe i skogen där jag inte får plats med maskinen. Jag får väl ta gummisläggan till hjälp istället.

De kronärtskockor som fick vara i fred vid utplanteringen börjar växa till sig och snart är det dags att skörda och njuta. Den första skörden tomater blev lite mindre än förra året, men än är det inte över. Nu har jag fryst in 9 lådor med tomatkross och torkat en hel del körsbärstomater som kommer bli till en tomatpasta när jag har tillräckligt mycket. Jag torkade en omgång padrones som hade hunnit bli röda. Jag tänkte mala ner till pulver och hoppas på att det blir lagom starkt som man kan ha i olika kryddblandningar.

BAYGON, stolphål och RC

Efter att jag kört RC-bil uppe på banan en timme så fortsatte jag att borra hål för stolpar, men det går trögt framåt. Jag borrade fyra hål och sedan gav jag upp för dagen. Det är bara där staketet kommer att byta riktning som vi sätter lite grövre stolpar men det är en liten tröst när hagarna inte är fyrkantiga. Efter borrningen fick jag lite långtråkigt och tog hand om den första skörden av padrones som jag gör en variant av den mytomspunna såsen “Baygon”. Istället för spansk peppar använder jag padrones som jag först sotar och skalar. Efter det får de gå två timmar i kallröken innan de mixas tillsammans med vitlök, salt och olja. Därefter får de puttra på spisen en timme innan det är klart. Gott till kött.

Som avslutning på dagen före middagsbestyren var dottern, frun och jag uppe och körde RC-bilar. Än så länge är det jag som är kung på banan, men det är väl bara en tidsfråga innan jag blir omkörd av någon annan.

Beting

Hela dagen igår gick åt till att förvärvsarbeta istället för att skrota på gården. Det kanske inte var någon katastrof eftersom vädret om möjligt var ännu sämre än vad det har varit den senaste tiden. Idag hade jag desto mer energi att fördela på lite olika göromål. Allra först skrev jag en lista med tänkbara saker att kunna stryka. Det blev en lista på 19 punkter varav 18 blev avklarade. Den sista punkten, mat, återstår att utföras.

På förmiddagen tog jag ner lite matlådor till frysen och satte mig sedan i Lastman för att köra in dressyrstaketet från ridbanan. När jag ändå satt i maskinen körde jag upp de pannor som jag tvättat tidigare upp till gropen där sten, tegel och annat skrymmande material kan förvaras utan att det ser stökigt ut på gården.

När jag gjort plats på tvättplattan kunde jag börja tvätta nockpannor och två pallar med takpannor som senare skulle upp på orangeriet. Det är ganska slitsamt och enformigt att högtryckstvätta, men det blir i alla fall fint.

På eftermiddagen var det lite blandat med olika aktiviteter. Först spikade jag upp bärläkt på orangeriet för att om möjligt kunna lägga lite takpannor på sena eftermiddagen. Jag hann precis få den sista på plats innan det började regna och jag fick ta en paus med städning i verkstan och pyssel uppe i Pelargonrummet, där chilifrukterna växer och mognar. Jag planterade om några tomatplantor, och nu återstår bara två som får växa till sig lite. Jag flyttade upp alla säckar med rökflis upp på loftet och fick undan allt som legat framme så att jag kunde sopa rent innan jag oljade in de lister som jag ska använda för att fixera alla fönster på orangeriet. Det är så mycket enklare när man kan bunta ihop listerna med tvingar för att måla sidorna istället för att ta dem en och en när de sitter på plats.

På sena eftermiddagen hade det slutat regna och solen behagade att kika fram. Jag var inte sen att lägga takpannor på den delen av taket som jag lagt bärläkt på. Om läkten hade räckt till andra sidan hade jag förmodligen fortfarande varit ute och lagt tak nu, men någon måtta på fliten får det vara. Nästa vecka har man lovat varmare väder, så jag får väl fortsätta då.

Grått och uppehåll

Idag har jag fortsatt med alla förberedelser inför vintern. Vissa saker måste göras, och annat är bra om det blir gjort. Att plocka in alla vattenpumpar är väl en sak som måste göras, att plocka in utemöbler och rensa slån är sådant som är bra om det blir gjort. Det kan kännas jobbigt att ta in möblerna, men det är ju faktiskt jobbigare att bygga nya. Det är jobbigt att ta in alla pumpar, men det är jobbigare, dyrare och tar längre tid att införskaffa nya.

Även om det är fuktigt och lerigt så har det i alla fall varit uppehåll idag. Det är väl sista helgen som jag kan sätta vitlök innan det blir för kallt. Jag slutade räkna vid 100, men om jag tar och räknar på den uppmätta ytan och fördelar klyftorna på 20 centimeters avstånd från varandra så har jag satt 320 stycken. Min bättre hälft var lite orolig att all lök skulle gå åt till planteringen men jag kan försäkra om att det finns några kilo kvar till matlagning från årets skörd. Nu ska allt bara täckas med löv, men det kan vänta till nästa helg. Efter mörkrets inbrott gick jag ut och skördade lite selleriblad som jag sedan satte i torken. Tillsammans med lite salt blir det en bra krydda till matlagningen. Jag fick ändå lite energi trots höst och mörker och det känns skönt att jag fått någonting gjort i helgen.

Daidalos lyfter tungt

Gårdagen ägnades åt att försöka koppla in ett servo som ska ingå i släppanordningen till Daidalos. Hur jag än försökte så fick jag inte ut rätt signal ur porten på styrsystemet. På sin höjd fick jag fram en hackig sinusvåg som bara var störningar. Till slut testade jag att lägga signalen även på port två, och då började det hända saker. Det visade sig efter mycket undersökande att den första porten inte var port 1 utan en helt annan port. Idag fortsatte jag med arbetet och monterade släppanordningen och servot under batterihållaren. Jag var tvungen att förstärka infästningen med extra brickor. Batterierna väger redan drygt 5 kilo och ska drönaren kunna lyfta några kilo måste kolfiberplattan klara av att hålla emot. Jag passade på att leda om och bunta ihop lite kablar för att få ordning och reda. Min son kom förbi lagom till att det började närma sig en testflygning med last. Först testade vi att servot orkade öppna med lasten. Det är väl lita ansträngt att öppna vid 5 kilo, men det är inga större problem och kravet är satt till 3 kilo. Nu var det tid att testa om drönaren verkligen orkade att lyfta 5 kilo. Med en vattenfylld 5-litersdunk fastkopplad i lastöglan började så testflygningen.

Efter det lyckade försöket ställde jag undan Daidalos för dagen och koncentrerade mig istället på att rensa bort tomatplantor och ta hand om vitlöken som hängt på tork. Jag var bara tvungen att plocka de sista gröna tomaterna innan sekatören fick börja arbeta. Det blev en hel stor balja med tomater. Jag får väl göra lite marmelad och kanske salsa verde av det. Alla buskar och resterande tomater fick kärras upp till hönsen i tre omgångar.

Sjukvecka

Sedan förra helgen, då jag för övrigt inte okade skriva så mycket i bloggen, har jag varit förkyld. Jag kände redan på lördagen att någonting var på gång, men det var först på söndagen som jag insåg att jag skulle behöva vara hemma på måndag. Det blev inte bara måndagen visade det sig. Vi hann i alla fall med att slakta sju stycken kalkoner och jag hann med att plocka upp potatis och morötter samt äta den sista jordgubben innan orken satte stopp för fortsatta aktiviteter. Till och med potatisgrepen gav upp.

På onsdag var jag fortfarande synligt förkyld och det var inte riktigt läge att åka ut och smitta ner mina medarbetare, så jag kraftsamlade för att försöka få upp Daidalos i luften. Vis av kraschen under jungfrufärden tidigare i år så monterade jag på extra långa stöd för att undvika samma misstag.

Orsaken till att drönaren kraschade första gången berodde på obalans och en kraftig självsvängning, och ett tag var jag inne på att motorer, propellrar och ram inte passade i kombination. En annan orsak skulle kunna vara att kameran hamnade i självsvängning på grund av för klen upphängning, eller att sensorerna var felkalibrerade eller helt ur funktion, men allt det visade sig vara fel. Det visade sig vara de parametervärden som reglerar motorerna var fabriksinställda på en mycket mindre drönare och helt enkelt överkompenserade alla rörelser. Vid sista försöket igår hade jag fått ordning på självsvängningarna, men den höll inte positionen och vid en allt för kraftig landning sprack upphängningen till batteripacken som väger lite över 5 kilo. Jag fick tillverka en ny batterihållare i metall istället. Till min glädje upptäckte jag att vid något tillfälle så hade GPS-pucken med den inbyggda kompassen vridit sig, vilket skulle kunna förklara avdriften. Efter att ha monterat fast den nya batterihållaren och fixerat GPS-kuppen i rätt riktning kunde jag äntligen göra den första lyckade flygturen.

Salig röra

Idag blev det heller inte riktigt som jag tänkt mig.Det var segt att komma igång på förmiddagen och hönsen vill flytta in i övre växthuset nu när de sista paprikorna är skördade för säsongen. Jag tillverkade två nya sittpinnar av vite grövre kaliber. Ergonomin har smugit sig in i djurvärlden och för att hönsen ska vara nöjda krävs det lite större diameter på sittpinnarna än förra året. Det kanske snart är dags att ändra namn till sittstockar. På eftermiddagen började det blåsa upp ganska kraftigt, och eftersom regnet hängde i luften, beslöt jag mig för att inte göra något på orangeriet. Istället gick jag iväg och plockade lite vildäpplen som blivit mer åtkomliga sedan slånbärsbuskarna tagits bort.

Tillsammans med några gröna tomater fick de ingå i en tomat och äppelchutney som står och puttrar på spisen. Ingefära, sockerbetor och kanel har jag inte börjat odla, men vitlök och chili, som också ingår i mitt recept kunde jag bidra med i alla fall.

Jag har passat på att ta vara på lite frön från paprikaplantor och körsbärstomaterna som jag inte kan namnet på till nästa odlingssäsong. Jag kommer nog att växla lite så att bifftomater och röd paprika hamnar uppe i stora växthuset, medan sådant som man plockar till sallad och maten får vara i det mindre men närmare växthuset. Då kanske man kan få bättre inspiration i matlagningsköket. I år har jag fått mycket från trädgården, men jag skulle vilja ha ännu mer. Framför allt av ärtor, bönor, sallad, rädisor, dill, lök och annat som bäst äts färska. Nu känns det lite som att jag odlar för att konservera och plocka fram senare. Hur kul är det?

Slut(s)körd

Oljan behagade aldrig att torka förra helgen, så arbetet med orangeriet har mer eller mindre stått still. Jag fick istället ägna mig lite åt att skörda tomater och paprika. Jag tog med en låda upp till växthuset och fyllde den till bredden med mogna frukter.

Resterande plockade jag idag och hade fyllt tre kassar om jag inte gett bort lite till en av grannarna. I söndags sotade jag ett tjugotal paprikor som sedan kallröktes och torkades. Idag malde jag ner allt till pulver. Det blir en bra krydda till mustiga grytor.

Imorgon ska jag försöka börja resa stommen till orangeriet, men allt hänger på hur vädret utveckals, och hur mycket tid jag får över efter att jag tagit hand om resten av alla paprikor och tomater som fortfarande väntar på att tas om hand.