Nu har banan blivit ännu längre med ytterligare en hårnålskurva och en “planfri” korsning. Planfri så till vida att man måste hoppa över korsande vägbana. Hoppet och landningsrampen måste justeras efter att jag provkört några varv. Dels är det svårt med ansatsen som är relativt kort, vilket gör att man måste träffa rätt direkt efter föregående kurva som dessutom delvis täcks av trädstammar. Jag kommer nog lägga någon slags hållbar beläggning så att man kan få ordentligt grepp när man gasar på. Jag var tvungen att komma på en lösning så att man hade fri sikt in i tunneln, och då föll det sig naturligt att även förlänga banan med 7-8 meter. Det behövs fortfarande justeras lite i kurvorna med doseringar så att man har lättare att hålla sig i mitten av banan. Man får sakta ner ordentligt för att inte köra i diket!
Idag har jag fortsatt med att utveckla Björknäs-ring. Banan har fått en liten ombyggnad på den äldsta delen av banan med en bro av stockar. Både Grävis och jag har slitit hårt för att få banan precis som jag vill ha den. För att stenmaterialet skulle ligga kvar använde jag den gamla takpappen från gäststugan som tätskikt mellan stockarna och vägbanan. Trots de dryga två meter som är i bredd på banan i övrigt så känns bron ganska smal och utmanande när man kör. Jag kommer behöva göra ytterligare justeringar innan man kan köra obehindrat och ledigt. Trots att man saktar ner farten rejält är det riktigt svårt att hålla sig i mitten av banan. Två kurvor måste doseras och en kulle som skymmer ingången i tunneln måste schaktas bort. Just nu ser man inte hur man kör in under bron, vilket gör att man inte vet var man kommer ut på andra sidan. Det tog mig tre försök att komma runt banan utan olyckor och fastkörningar. Lite räcken skulle heller inte vara fel.
Just nu tycker jag att dagarna går alldeles för fort. Trots att jag stiger upp hyfsat tidigt känns det som att jag inte riktigt hinner med någonting. Jag vet att det inte är sant, men det känns så. Idag, liksom igår, har jag fortsatt med att förbättra RC-banan. Det hindrar inte att det finns lite tid över till annat. Eftersom jag har bestämt mig för att storsatsa på RC-banan i år så tyckte jag att det började bli dags att få lite ordning på alla olika modeller jag använder. Två nitro-bilar sedan gammalt och två el-bilar som är nya för i år. Tanken är väl att jag ska kunna locka mina barn, fru eller bekanta att tävla mot mig, och då är el-bilar mycket bättre, men än så länge så har bara min dotter visat sitt intresse att utmana farsan. Självklart är farsan fortfarande bäst! Idag fick jag uppdraget att göra en hängare till skylten som min fru har skapat. Nåja – jag har gjort själva skylten, men hon har stått för budskapet med hjälp av brännpenna och fantasi.
Efter duellen med dottern uppe på RC-banan kom jag fram till att jag var tvungen att göra några förbättringar. Bland annat så var en kurva ganska svår att bemästra, så en doserad kurva kanske kan göra så att man bättre kan se var man har bilen på banan.
Alla stenar som jag grävde upp här om dagen fick utgöra själva basen för doseringen. Sedan fyllde jag på med jord, för att sedan slutligen täcka kurvan med 0-8 och rama in det hela med några stockar. Efter en provkörning tyckte i alla fall jag att det blev bättre.
Nu har jag bara en del av banan kvar att göra innan det är färdigbyggt för säsongen. Det kommer innefatta ett brobygge och lite annan modifiering. Jag är så tacksam att jag har Grävis, Lastman och en förstående fru, som låter mig leka vägbyggnadsingengör och rallyförare om jag vill.
Vart efter jag gör en avåkning som jag inte kan lösa annat än att ta mina ben och gå till olycksplatsen för att föra bilen in på banan gör jag en notering i huvudet och tar det som nästa förbättringsåtgärd påp banan. Fasta föremål som man kan köra in i avlägsnas eller skyddas så att man inte kommer i full fart och krossar en bärarm eller någon annan del på bilen. Hopp som är för svåra att bemästra på ett elegant sätt görs lite snällare för att man inte var och varannan gång ska behöva gå och vända på bilen för att man hamnat upp och ner. Vissa saker kan man naturligtvis inte bygga bort. Hastighetsbegränsningar och fartkameror är inte riktigt lösningen i det här fallet. Träning och sunt förnuft samt förbättringar får kanske räcka. Ett av hoppen har jag fått göra om tre gånger innan det blev tillräckligt förlåtande vid landningen, och det går säkert att göra lite till. Det ligger en hel del sten begravd i marken som jag har varit tvungen att avlägsna. Det är nog det som tar överlägset längst tid, men jag börjar bli ganska skicklig på att hantera Grävis och Lastman för att utföra uppdraget.
Det är sällan som jag dokumenterar mina misslyckade projekt, men det här projektet är inte riktigt över än. Jag hade en idé om att jag skulle kunna använda Lastman till att förbereda alla hål till det kommande arbetet med att bygga hagar ute på ängen. Ett fyrkantrör kapades till och gjordes spetsigt i ena änden med hjälp av vinkelslipen, släggan och svetsen. Fästet för att hålla jordpiken på plats blev dessvärre för klen. De ville sig inte bättre än att fästet deformerades. Jag får använda grövre material och lite förstärkningsflänsar till jordpik 2.0, som förhoppningsvis ska hålla för lite tuffare tag.
Trädgårdsdammen hade självfyllt så pass mycket efter förra regnet så att jag kunde starta upp pumpen, dessvärre var det lite för lite vatten när jag började pumpa. Det är ju en viss tröghet i flödet och det räcker inte riktigt när övre och nedre magasinet är fyllda till bredden för att det ska fungera ordentligt. Jag tror att det nedre magasinet är lite för litet. Men det brukar räcka med en kubikmeter vatten som jag kan hämta i stora dammen för att det ska fungera igen.
Mina habaneroplantor har börjat ge frukt. Snart kan jag laga ceviche med egen frukt tillräckligt högt upp på scoville-skalan.
De senaste två dagarna har jag förbättrat några av RC-banans hopp. Det som är kritiskt för att göra ett bra hopp är att rampen är hyfsat jämn och inte ändras allt för mycket över tid. Minsta grop kan göra att bilen får kast med en oförutsägbar bana i luften som följd. För att råda bot på den saken har jag lagt tegelstenar som körunderlag. Det ser lite ut som en matta som ligger där, så varför inte kalla hoppet för Röda mattan eller kanske Flygande mattan?
Det andra som är viktigt är landningsplatsen som inte får vara för vågrät, eller ännu värre en uppförsbacke. Landningsrampen måste också vara ganska lång för att vara förlåtande, annars blir det lätt att man får ett “magplask” eller ännu värre så landar man med nosen före, vilket sliter onödigt mycket på bilen.
Det andra hoppet som jag har förändrat är hoppet som kommer efter Flygande mattan efter den första 180-graderskurvan på banan. Det hoppet är lite “trickigare” att få till. Hopprampen är ganska kort, vilket gör att man många gånger flyger längre än man tänkt sig. Jag kommer säkert att göra ytterligare justeringar för att kunna få lite “flyt” när man kör. Jag försökte mig på att gräva ner landningsrampen, men jag tror att jag kommer få gräva lite till för att göra hoppet lite snällare. Alternativt får jag minska vinkeln på hopprampen. Banan svänger precis efter hoppet, så man måste ändå sakta ner om man inte vill hamna utanför som det är nu. Som vanligt när man gräver så hittar man en massa stenar. Vissa är större än somliga, så man får hålla på ett tag och lirka med Grävis. Bortforslingen av stenarna skötte Lastman med bravur.
Även det lilla hoppet uppe i skogspartiet fick en landningsramp för att skona bilens underrede. Nu har jag bara två hopp kvar att förbättra, men de är ganska snälla redan som de är, så de kanske får vänta till förmån för andra områden som kan förbättras. Exempelvis så “måste” jag sätta upp ett staket för att hålla undan svinen. De är uppe varje dag och testar marken. Lyckligtvis verkar de hålla sig borta från själva banan när den är packad och hård.
Som avslutning på dagens arbete körde jag några rundor för att testa hoppen, men framförallt för att ha lite kul!
Idag har jag inte gjort många knop. Jag körde en stund uppe på RC-banan för att sedan klyva lite ved, och därefter har lite tråkigt. Så pass tråkigt att jag tog fram kameran för att hitta lite motiv ute i trädgården. Det var väl inget som direkt talade till mig, men en och annan närbild på blommor lyckades jag fånga på bild.
Eftersom det är ganska regntungt satte jag mig en stund uppe i HQ för att måla en kaross. Det märks att det var ett tag sedan jag målade. Jag gjorde ett flertal missar, men efter några körningar kommer det nog inte märkas.
Jag har jobbat på bortaplan under veckan så jag har inte kunnat påverka så mycket på hemmaplan. Det är alltid lika spännande att komma hem och upptäcka något nytt. Tomatplantorna har säkert vuxit 20 centimeter och tjuvskotten utvecklas i rasande takt bara man vänder bort blicken. Petuniorna som såg bedrövliga ut när jag åkte har repat sig ordentligt efter förra kraftiga regnet. Basilikan når rekordhöjder med dryga halvmetern ovan jord. De gillade tydligen den hästgödsel som jag blandade i jorden. Ute i trädgårdens periferi finns det fortfarande en och annan ståtlig vildblomma som bekänner färg, och zucchinin som jag sådde för drygt en vecka sedan har börjat gro.
En lite mindre upplyftande upptäckt är att ett av takfönsterna i orangeriet har spruckit och ett annat har fyllts med vatten efter ett regn. Någonstans läcker det in och när fönsterkassetten inte har varit tät så har det kommit in vatten. Det är bara att byta rutorna och försöka hitta läckaget och åtgärda. Tur att jag har närmare tjugo fönster i reserv!
Eftersom det har lovats regn har jag pumpat över en kubik vatten från ordinarie vattenmagasin till reservtankarna. Vi får väl se om jag pumpat förgäves. En liten tröst är att solenergin har stått för arbetet, så det kostar inget i monetära mått.
Nu har jag fått en ingivelse att jag ska få i ordning på RC-banan, sätta upp staket runt om och försöka hålla den i skick. Det är en sak att behöva preparera banan efter eget körande, men att varje år behöva ta hand om vad vildsvinen åstadkommer är rätt bökigt och tidskrävande. Nu har jag jämnat till och försökt platta till de värsta ojämnheterna så att man kan köra utan att behöva springa och vända bilen stup i kvarten. Förhoppningsvis hjälper regnet till att göra banan så pass hård att det går att köra på den i helgen.
Just nu hinner jag inte skriva så mycket, utan det får bli lite spridda skurar som vädret. Trädgården sköter sig mer eller mindre själv, men det finns mycket annat att göra också. Det ska bli skönt med semester och kunna “slösa” lite med tiden och bara kunna peta sig i näsan utan att behöva ha dåligt samvete. Jag kan i alla fall konstatera att just nu är det en härlig tid! Tänk om man hade mer av den!
Jag har fått lite tid att ägna mig åt Björknäs Ring – RC-banan, igen. Och jag har hunnit köra två gången efter invigningen. Det är fortfarande en hel del kvar att göra för att banan ska bli optimal, men det går ändå att köra på den. Jag är lite kluven beträffande skicket på banan. Antingen så gör man i ordning den så pass bra att den går att köra fort på utan att man välter, eller så låter man den vara som den är, och bjuds på en utmaning. Jag skulle önska att vildsvinen höll sig borta och inte bökade upp en massa gropar i alla fall. Min fru tycker att jag ska dra ett staket runt, och det kanske ligger någonting i det. När jag ändå höll på mer RC-banan passade jag på att rensa longervolten på ogräs och jämna till efter svingen som bökat även där. Fyrhjulingen som fått stå tillbaka den sista tiden fick sig en ordentlig tvätt och genomgång med tändstiftsbyte, vätskepåfyllning och filterbyten.
Idag har jag förutom att köra en sväng uppe vid RC-banan tillverkat en anordning som clematisen i slottsparken kan klättra på. Efter att ha hämtat fem mindre tallar från skogen och avbarkat dem använde jag ässjan gör att bränna och göra dem tåliga mot röta och väder. Vlad Dracula skulle älska vår trädgård med alla pålar som sticker upp här och var!
Nu är det två veckor kvar till semestern, och jag tror inte att det kommer bli långtråkigt, även om det kan vara bra för kreativiteten!
På förmiddagen spenderade jag en stund i verkstan för att först reparera en gammal domkraft till en Lotus Europa som står här på gården i ett garage. Ägaren kommer några gånger per år och mekar. I bästa fall åker han till besiktningen och kanske tar en sväng. Jag brukar hjälpa när jag kan. Den här gången var det själva kroken till veven som behövde tillverkas. Jag passade på att byta skaft till hötjugan som jag räddat från den eviga vilan.
Det ser ut som att det kommer bli en hel del paprika i år igen. Många av buskarna har redan 3-4 frukter och flera blommor, så det bådar gott. Äntligen har det kommit lite regn, så nu kan jag andas ut i några dagar till.
På eftermiddagen har jag börjat att bygga pallställage – del 1. Jag var tvungen att jämna till marken innan jag kunde placera ut betongplattorna som ställningen ska stå på. Hörnan har hela tiden präglats av en hög av bråte blandat med pallar som haft antingen halm-pellets eller spån-pellets och någon pall med annat som sedan ska användas i djurhållningen. Nu kanske vi äntligen får lite ordning i denna oordningens skamfläck. JAg fick användning av både Grävis och Lastman.
Under den gångna veckan har det inte hänt så mycket på orangerifronten. Det har mest handlat om att få allt i ordning till hästhelgen som avslutades för några timmar sedan. Det ska städas i stallet,sättas upp skuggardiner i pergolan, sättas upp hagar och städas i maskinhallen bland mycket annat. Igår hämtade jag en altandörr till orangeriet, så det blev inte så mycket annat än att jag hann plocka bort alla höns-attiraljer och gräva om inne i lilla Spanien. Det var snustorrt, och det hade varit fruktansvärt jobbigt att vända jorden för hand.
Idag fortsatte jag uppe i lilla Spanien med att tvätta och fukta jorden så att plantorna jag ska plantera kommer trivas. Eftersom det går åt en hel del vatten så hämtade jag vatten från dammen, istället för att ta regnvatten. Det gick åt närmare en och en halv kubik till att först högtryckstvätta bort allt hönsdamm, och sedan få jorden lagom fuktig för planetringen i nästa vecka.
På eftermiddagen började jag att plantera första omgången plantor, som stått och härdat under en veckas tid. Alla pelargoner, kronärtskockor och rotselleri hittade ner i jorden. Det tog drygt tre timmar att plantera närmare 300 plantor i krukor, lådor och på friland. Just nu ser kronärtskockorna ganska ledsna och taniga ut, men jag hoppas på att de tar sig. Vissa av de röda pelargonernas knoppar har har redan börjat öppna sig och nu är det en bara en tidsfråga innan det slår ut i blom längs altanen, nere vid stallet, utanför hönshuset, utanför ankhuset och i de krukor jag placerat ut. Jag tog mig lite tid att laga krattskaftet med ett skaft från egen skog.
Sent på eftermiddagen gjorde jag dörröppningen lite större för att kunna passa in den begagnade altandörren jag hämtade igår. Istället för att kapa av dörrkarmen i ovankant och nederkant valde jag att sänka tröskeln eftersom det fanns en bra marginal ner till marken utanför. I nästa vecka ska jag försöka få tid att fixera dörrkarmen, sätta upp dörren och sedan måla den svart så att den matchar resten av färgschemat på orangeriet. Jag ska hinna bereda jorden inne i lilla Italien och plantera tomat, paprika, basilika, koriander, lakritsrot, padrones och aubergine som fortfarande finns kvar uppe i pelargonrummet.
