Category Archives: RC-Bana

Ett sista race

I morse kände jag att jag var ikapp med alla måsten och var ikapp med det mesta som legat och väntat på att få bli utfört. “Rosentipin” vid Lilla Stonehenge har länge behövt justeras, men jag har inte haft ro att göra något åt det. Idag tog jag fram en stege och lyckades justera så att den står hyfsat rakt. Jag kunde konstatera att rosen trivs och klättrar. Om inte vintern blir allt för hård så kommer den att växa hela vägen upp till toppen nästa år. Lavendeln och all timjan har tagit sig ordentligt och jag ser fram emot nästa års blomning. JA – det börjar arta sig. När min fru vaknade undrade hon vad jag planerat idag, och jag, dum som jag var sa att jag var klar med allt. Vad bra! Vi skulle behöva hägna in alla buskar på gräsmattan. Någon timme senare var 9 buskar skyddade från vintern och vårens knoppätande harar.

Efter min tunga uppgift gick jag upp till RC-banan och kikade runt lite. Jag passade på att ösa bort lite vattenpölar om ifall att vi skulle få tid och lust att köra senare på eftermiddagen. På vägen tillbaka kollade jag till rotsellerin, som i alla fall blivit knytnävsstora.

En sak på min lista har varit att undersöka varför en av belysningsstolparna på ridbanan inte vill lysa. Först var det väldigt svårt att öppna strömbrytardosan då en av skruvarna gick av när jag skulle skruva upp. Väl öppnad kunde jag ganska snart konstatera vad som var fel. Trots IP-klassning motsvarande utomhusbruk hade det krupit in fukt, men att döma av skruvplintarna var det lite mer än fukt som krupit in. Tillfälligt så har jag kopplat förbi brytaren, så nu lyser stolpen så fort man slår på huvudbrytaren. Det är dock sällan man inte vill tända alla fyra stolpar samtidigt så det är inget akut problem.

Sent på eftermiddagen frågade min fru om vi inte skulle köra lite RC-bil. Eftersom jag redan förberett banan tidigare under dagen så var jag inte sen att sätta batterier på laddning. Svågerns son som gärna kommer och övernattar lite då och då fick också köra lite. Man inser inte hur roligt det är förrän man står där och rattar bilen runt banan. Det är verkligen en lyx att ha en egen RC-bana, även om det är mycket jobb med underhåll och byggnationer.

Svinstaket med förbättringspotential

Det regnade som utlovat av meteorologerna på förmiddagen så jag började att städa i verkstan – igen! Efter att ha sopat golvet och plockat undan saker som inte låg på sin plats tog jag tag i att få lite ordning även vid lilla verkstadsbordet under trappan bredvid RC-bordet. Jag placerade redan i våras en massa verktyg på bordet som skulle sättas upp på väggen, men där har det stannat upp samtidigt som platsen använts – mest av min son som har mer kreativitet än ordningssinne.

Med hjälp av spikpistolen kunde jag snabbt göra ett antal lådor som jag skruvade fast på väggen. Även en låda för alla olika slippapperstussar som man inte vet vad man ska göra med när man städar. Mestadels hamnar de i papperskorgen fast de går att använda. Jag gjorde ett nytt sågstöd med en klämma så att skruvtvingen som använts till det förra stödet kan användas till bättre saker. Även en liten konservburk målades och sattes upp för pennor och andra långsmala föremål. Jag har väl inga större förhoppningar om att det kommer vara den ordning som jag vill ha, men nu finns det i alla fall förutsättningar till det.

På eftermiddagen då det slutade att regna gick jag upp till RC-banan för att slutföra bygget av svinstaketet. Det första jag konstaterade att jag behövde göra var att få bort lite slånbärsbuskar som annars skulle korsa eltrådarna. Det är väl synd att inte först ta hand om bären och försöka mig på att göra slånbärsgelé. Enligt de recept jag hittat så ska man även ha äpplen i, så det var ganska passande att det stod ett vildäppelträd precis bredvid.

Nästa hinder på min väg att kunna slutföra mitt projekt att freda RC-banan från bökande svin, var att vi inte hade några trådspännare kvar. Efter lite klurande och tester kunde jag tillverka 6 stycken trådspännare av lite spikband och bultar. Det blev tillräckligt bra för att hålla trådarna tillräckligt spända. Jag får försöka komma på ett bättre sätt att låsa anordningen till nästa version.

Klart och friskt

Efter gårdagens tidsbrist med att få ner alla stolpar i marken uppe vid RC-banan gick det bättre idag. För att få liv i fyrhjulingen kopplade jag in ett extrabatteri som fick åka med i korgen framför styret. På en gård får man lösa en massa problem både långsiktigt och kortsiktigt. Tack och lov brukar de provisoriska lösningarna ersättas av mer permanenta och tillförlitliga. Jag fick låna en stolpdrivare av en som var på besök under hästhelgen. Den var ganska tung och jag var tvungen att ta till en liten trappstege för att inte knäcka ryggen. Väl placerad på stolpen går det ganska snabbt att få ner stolpen i det förborrade hålet.

Eftersom jag använde återanvänd tråd fick jag skarva ett flertal gånger. Efter ett tag lär man sig hur man ska få starka och snygga fogar som ledder ström mellan trådarna. Jag tillverkade några distanser för att hålla tråden borta från träd och ojämn mark. Man vill ju inte att tråden ska leda strömmen direkt ner i marken.

Efter alla mina “måsten” kunde jag ägna mig åt lite mer stimulerande uppgifter. Jag rensade bort lite ogräs vid Lilla Stonehenge och kunde konstatera att lavendeln tagit sig ordentlig och lockar fortfarande till sig en och annan humla. Nästa år ska jag ta ännu fler sticklingar och täta till alla tomrum så att det blir som ett hav.

På tre ställen uppe vid RC-banan ansamlas det vatten när det regnar. Det kanske jag ska göra någonting åt på sikt, men än så länge kan jag ta en spade och ösa bort vattnet. Det sista kan man sopa bort med en kvast. Jag hämtade två skopor lera från grannen som fortfarande har kvar schaktmassor från sitt garagebygge. Eftersom det regnat tidigare i helgen var det verkligen kletigt, och det gick nästan inte att forma med spade utan att det fastnade. Tungt var det i alla fall.

Nu är årets sista hästhelg över. Det är lika roligt att de kommer som det är skönt att de lämnar. Hushållet kanske inte riktigt är anpassat för att ta hand om 20 personer, även om det går. Diskmaskinerna har fått i ett och spisen och ugnarna har använts flitigt. Jag har bättrat på komposthögen med halm och gödsel och maskinhallen kan åter användas till att förvara skrymmande saker under tak.

In i dimman

Jag har börjat ta med mig kameran på morgonen igen. Landskapet är så fint i gryningen. Jag får verkligen tvinga mig själv till att stanna vid vägkanten till förmån för längre köer in till jobbet. Det tar inte många minuter, men varje minut senare man kommer ut i trafiken medför flerfaldigt tillägg i restid mot normalt.

Under veckan har jag byggt klart den nya sträckningen på RC-banan. Sarger och skydd byggde jag med gamla hagstolpar som jag sedan målade med rödfärg. Det blir fort mörkt på på kvällarna, så jag hinner inte göra så mycket vid varje tillfälle.

Igår färdigställde jag ytterligare ett konstverk av allt skrot jag hittat. Det har varit någon slags lagrad rulle, men vad den använts till vet jag inte. Jag svetsade fast den på ett långt armeringsjärn med en fot så att den kan placeras på valfri plats. Som extra bonus fyllde jag hålrummet med två stycken LED-strippar som man kan välja lämplig färg och intensitet. Dessvärre har vi inte så många lediga hörn att ställa den i, så den får tillfälligt stå bredvid min andra skrotkonst tills vi hittar en bättre plats för den.

Segt i morse

Efter gårdagens långa och intensiva dag var det lite segt att komma upp ur sängen. Hade det varit en vanlig helg så hade jag kunnat sova lite längre, men hästarna behöver mat och vatten, oavsett hur trött man känner sig.

Efter att ha fodrat första vändan tog jag mig i kragen och åkte upp till RC-banan för att fortsätta där jag slutade igår. Efter provkörningen som jag gjorde igår kom jag fram till att man inte riktigt såg var på banan som bilen befinner sig. Exempelvis var vägmarkeringsstockarna för höga så att man inte såg bilen från förarpodiet. Istället för att höja vägbanan grävde jag diken för stockarna istället. Utöver att man Sträckan fick två mindre gupp för att göra det lite mer spännande att köra. Första guppet får man ta lite lugnt än så länge. Hoppar man fel så landar man med nosen i nästa gupp. Antingen så höjer jag första guppet en aning så att man kan ta båda gupp i ett hopp, eller så får det vara som det är ett tag. Det är lite som första året med en trädgård. Om man låter den vara så kommer man underfund med vad som behöver göras – förhoppningsvis!

Fodring, banbygge och matlagning

Idag bestämde jag mig för att bygga om banan lite efter att igår ha röjt undan träd och buskar. Med hjälp av Grävis och Lastman hann jag med det mesta av det jag tänkt åstadkomma. Det var inte alldeles lätt att få till en väg som gjorde att jag kunde forsla fram det extra material som jag behövde. Efter en provkörning på sena eftermiddagen kunde jag konstatera att jag måste dosera vägen lite mer och göra hoppen lite “tydligare” så att man får lite flyt i körningen. Sedan skadar det inte om jag sätter upp lite staket för att förebygga eventuella avåkningar.

Under dagen så dog en en av gässen som redan tidigare i veckan hade fått det svårt att hålla balansen. Under lunchfordringen så var den fortfarande vid liv,men vid fyra-tiden var det kört. Nu har jag inga närmare band till gässen som senast igår fick för sig att attackera mig när jag skulle ge mat, men det är ändå tråkigt när djur får lida. Med facit i hand skulle man hjälpt den över till andra sidan så att den sluppit lida i onödan. Jag får istället fröjdas åt de stora kronärtskockorna som skänker skönhet när man inte hunnit skörda i tid.

På eftermiddagen och kvällen har jag varit duktig och lagat matlådor för den närmaste månaden framåt. Fyra olika matlåfdevänliga rätter blev det. Stekt ris, stekta nudlar, pasta med salsiccia- och chorizosås samt en gryta på vad trädgården och en bit karré hade att bjuda på tillsammans med skruvmakaroner. Nu tycker jag ändå att jag kan sätta mig en stund i soffan innan det är dags för den sista fodringen. Aj då – nu ringer larmet! Det är dags att fordra och sedan kan jag göra vad jag vill.

Väderomslag

Från att i slutet av förra veckan haft några dagars värme slog vädret om under veckan till lite ostadiagre och betydligt svalare väder. I måndags var jag ute i skogen och stakade ut vägen i skogsdelen av den bortre ängshagen. Det var betydligt stenigare och mer kuperat. Jag letade efter var markgränsen gick för att inte annektera mark från någon granne men kunde inte riktigt hitta en tydlig gräns. Jag fick dock ett kvitto på att jag var på rätt sida om gränsen när jag hittade lite nedgrävt skrot som kommit upp i dagen. Ja se Gustavsson var en märklig person!

Igår passade jag på att köra lite RC-bil då vädret och tiden tillät mig att ohämmat smutsa ner bilen ordentligt. Banan brukar vara som bäst någon dag efter regn, men den här gången var det kanske lite för blött. Det låg en hel del vattensamlingar som jag först fick ösa bort med spade och sopborste. Bilen fick i alla fall den kärlek den förtjänade efter allt slit uppe på banan.

Denna helg är jag gräsänkling och passade på att spola av Grimar som precis som fyrhjulingen börjat visa tecken på att frön gärna börjar gro i allt förmultnande höboss som samlas och aldrig krafsas bort. Det tenderar att även släpas in i huset och fastnar i mattor och soffan. Som tur är så regnar det inte in, och intervallen då dammsugaren kommer fram turligt nog kortare än vad som krävs för att det ska börja växa ogräs inomhus.

Jag har börjat röja lite buskar och träd för att göra en utökning av RC-banan. Dels så kan den bli ännu roligare, men framför allt några meter längre. Jag planerar att göra minst ett till hopp och en kurva samtidigt som jag breddar den smalaste biten av banan. Vi får se hur långt jag kommer i helgen.

Efteråt passade jag på att köra min frus bil för att inte smutsa ner min egen. Som tack så har jag tvättat och putsat den, så nu har jag två rena bilar inför helgen.

27 hål i marken

Idag har det gått min väg beträffande borrning. Endast ett enstaka hål var knepigt att få till uppe i skogen. Det är hög tid att hägna in RC-banan så att den får vara ifred från höstens och vårens vildsvinsräder. Nere på ängshagarna har jag skogen kvar, så förhoppningsvis går det lika lätt att på till. Jag lånade ut Lastman till grannen som fått fel på sin Bobcat igår. Det var det minsta jag kunde göra för en granne som alltid ställer upp när jag har problem. Det tog bara lite längre tid att hämta stolpar och Grävis tog god tid på sig att förflyttas från maskinhallen till arbetsplatsen, men jag hade inte så mycket annat för mig. Nu ska alla stolpar slås ner i hålen innan jag kan börja sätta upp tråden. Det går i alla fall framåt.

Det rullar på

Tomatskörden är kanske inte lika bra som tidigare, men ingen ska anklaga hönsen för att inte ha gjort sitt jobb beträffande gödsling av paprikaplantorna. Än så länge har jag väl kommit upp i halva skörden för förra året beträffande tomaterna. Det får väl bli fler rätter med paprika som huvudingrediens kommande höst och vinter. Nästa år ska jag sätta in ny jord i lilla Italien så att balansen återställs.

Jag har jobbat lite på ett nytta konstverk där jag använt skrot som jag hittat på våran mark när jag grävt. Först hade jag tänkt att hänga upp två olika tavlor, men sedan så kom jag på att jag kunde rama in tavlorna i en ram med belysning. För att ge konstverket en extra dimension har jag programmerat en enkortsdator att spela upp ett lämpligt ljudspår om man skulle få för sig att känna på detaljerna.

Jag har fortsatt att borra hål för alla stolpar i ängshagen, och nu har jag kommit fram till skogsbrynet. Vissa hål borrar man på några minuter, medan andra kan ta närmare en timme, eller inte gå att borra alls. Det är rätt frustrerande att inte kunna planera hur många stolpar man ska sätta upp vid varje tillfälle.

Min fru blir allt bättre på att köra RC-bil, och ibland är det hon som är drivande att vi ska köra. Vi försöker att få tid varje dag, men ibland är det svårt att få till det nu när dagarna blir allt kortare. Emellanåt lurar hon med någon av våra besökare som ganska snabbt inser att det krävs en hel del träning för att ta sig runt utan att köra av eller välta. Det brukar sluta med att jag har ett antal bilar att rengöra och reparera efter våra körningar. Så länge som jag inte behöver känna stress över något annat som behöver uträttas är det okej för min del.

Hinner inte skriva

I princip varje dag vid 18:00 masar vi oss upp till RC-banan och kör så det ryker. Nu börjar det bli riktigt kul! Min fru har fått en ny och bättre bil, nu när hon kan köra utan att välta stup i ett. Jag målade två nya karosser. Jag fick en beställning på rosa, så det fick bli en som går från vitt till knallrosa med kolfiber på vissa detaljer. Min blev orange med svart och kolfiberdetaljer. Jag är fortfarande den som dominerar på banan, men min fru ger en ordentlig match emellanåt.

Vissa förbättringar har gjorts på staketen så att man inte fastnar mellan rören. Både jag och min fru kilar annars lite nu och då fast framhjulet när man tar kurvorna för snävt, och då är det bara att gå dit och lirka loss bilarna, vilket gör att man får ett avbrott i körupplevelsen.

Arbetet ute på ängen går sakta framåt. Titt som tätt behöver jag laga borren som får mycket stryk av alla stenar i marken. Vid ett tillfälle vred jag av borren. Som tur är så har man verktyg att laga verktygen med!

Idag har jag fortsatt att stolpa hagar och kommit fram till skogsdelen. Alla “hörn” är nu markerade och en rak väg mellan stolparna har frilagts där det behövts. Jag försöker i möjligaste mån dra hagen så att jag slipper fälla träd. Jag behövde plocka bort en rotvälta som låg strategiskt mitt i ett av de tänkta hörnen. Imorgon ska jag borra ordentliga hål och gjuta alla hörnstolpar. Jag har kommit på att jag kan använda Lastman till att trycka ner stolparna, men det kommer bli problem uppe i skogen där jag inte får plats med maskinen. Jag får väl ta gummisläggan till hjälp istället.

De kronärtskockor som fick vara i fred vid utplanteringen börjar växa till sig och snart är det dags att skörda och njuta. Den första skörden tomater blev lite mindre än förra året, men än är det inte över. Nu har jag fryst in 9 lådor med tomatkross och torkat en hel del körsbärstomater som kommer bli till en tomatpasta när jag har tillräckligt mycket. Jag torkade en omgång padrones som hade hunnit bli röda. Jag tänkte mala ner till pulver och hoppas på att det blir lagom starkt som man kan ha i olika kryddblandningar.