Skam den som ger sig

Jag trodde att allt hopp beträffande padronesplantor var ute, men förra veckans desperata försök att få fram några genom att blanda frön från flera frukter verkar ha gett resultat. Det kikar redan upp tre stycken groddar och en har redan börjat slå ut sina hjärtblad. Liksom sådd av padrones ger jag surdegsbakningen ytterligare en chans. Den första skivan jag skar upp var alldeles för tjock. Det gjorde att den kändes stabbig och alldeles för kompakt. I veckan kom jag på att jag kunde skiva tunnare skivor och lägga en brieost mellan två stycken och få en bättre balans mellan bröd, syra och krämighet. Nu ska jag försöka mig på att baka ett med hela vetekorn i, så att det blir som ett danskt rågbröd, fast med vete. Förhoppningsvis hinner degen bli klar till i morgon.

Från igår till idag hade vi besök av tre ingifta brorsbarn som ville klappa på katterna. De fick själva lägga topping på pizzorna. Dessvärre gjorde jag nog pizzorna lite tunna, men det är svårt när man inte är certifierad pizzabagare att få till den perfekta botten. Pizzan gick i alla fall åt.

Idag har jag bakat ett rostbröd efter att barn och vuxna tagit slut på den förra. Jag har som sagt också gjort en ny surdeg som får ligga över natten, samt tömt NIrvana på möbler för att underlätta golvläggningen som avslutas i nästa vecka. Jag satte upp nätverksuttag, men socklar föra tt dölja nätverkskabeln i får vänta tills golvet är klart. Jag trodde att jag skulle ha börjat med att skruva ihop möbler redan idag, men det får vänta till imorgon.