Idag fick jag hjälp av grannen B att såga ner några träd och föra ut alla hittills framtagna stockar till en av hagarna utanför skogen. Tanken är att det ska bli lättare att föra dem vidare till senare förädling uppe vid vedboden. Jag har fått lite att tänka på när det gäller mina planer på att bygga ett orangeri. Sist när jag skickade in uppgifter för att få ett förhandsbesked om växthuset skrattade man och sa att jag inte behövde söka bygglov, men nu var det annorlunda. Jag har två alternativ som det ser ut. Antingen gör jag en bygganmälan på att bygga ut friggeboden (poolhuset) till ett Attefallshus, eller så söker jag bygglov för ett fristående orangeri. Jag måste oavsett val skicka in ritningar, byggplaner och kontrollplaner. Dessutom måste jag vänta på att få klartecken innan jag tar första spadtaget. Det känns lite som att luften gick ur min entusiasm. Det är svårt att hävda att orangeriet är en ekonomibyggnad om jag inte ska börja sälja tomater gurka och chili. Ankor, höns och kalkoner är det lättare med. Jag har valt fel intresse helt enkelt. I min frustration ringde jag upp K och gick samtidigt runt i växthuset för att minska biomassan till förmån för plats och energidistribution till fruktsättningen. Efter att ha ventilerat min frustration gick jag ner till skogshagen tillsammans med min fru för att inspektera och planera för den fortsatta kampen mot skadedjur och döda träd. Därefter “slaktade” jag fyra fönster på glasskivor som förhoppningsvis kommer till användning.
