Oj, oj, oj vad bra det blir! Igår fick vi äntligen tummen ur, och sydde gardiner till växthuset. Tyget, som är resttyg från min frus arbetsplats, räckte till ena långsidan och halva taket. Jag tror att det är fullt tillräckligt för att skärma av solen när den är som starkast. När väl gardinerna var på plats kunde jag demontera frökuvösen. Vid åtta-tiden på kvällen skickar jag ett SMS till min granne och frågar om han skulle kunna tänka sig att hjälpa mig nästkommande dag med att flytta bordet som kuvösen vilat på. Jag får omedelbar ett svar att han var villig att hjälpa till omedelbart om jag önskade. Det blev omedelbart. Senare på kvällen när jag och min fru funderat några vändor på hur vi skulle placera alla odlingslådor insåg jag att bordet skulle vara alldeles för stort. Idag när jag inventerade alla skivor som skulle kunna fungera som ett bord hittade jag dotterns gamla egenhändigt ihopsatta soffbordsskiva som skulle kunna fungera. Efter dotterns välsignelse svetsade jag två konsoler. Några gamla galvaniserade plåtkrukor och en konservburk kunde modifieras för att kunna hålla ordning på fuktmätare, sekatörer och andra saker som är bra att ha lättillgängligt i ett växthus. Grannen kom åter igen till användning när det stora bordet skulle baxas ut ur växthuset. Nu på eftermiddagen har jag bland mycket annat ägnat mig åt att förbättra runt Ankatraz på begäran av “fångvaktaren”, som efter inspektioner upptäckt brister i skalskyddet.