Detta år går de flesta krönikorna i moll med löften om att nästkommande år kommer bli så mycket bättre än det som varit. På ett personligt plan har det varit ett fantastiskt år där jag kunnat utveckla mig själv och bekanta mig med nya utmaningar. Jag har aldrig byggt ett hus från grund till tak tidigare, och förändringarna här på gården har aldrig varit tydligare. Naturrlkigtvis har det varit jobbigt och besvärligt emellanåt, för att inte tala om de två sista månaderna på året med solfrånvaro och ett ben som gradvis har gjort tillvaron kämpig. Vi har till och med hunnit med att dra på oss och klara av Covid-19 under den senaste månaden. Katten som alltid tytt sig till mina projekt finns inte med oss längre. Det var lite mysigt när hon redan värmt upp fåtöljen i Nirvana, eller när hon nyfiket utforskade förändringarna här på gården. Nä – det har inte varit något direkt dåligt år för mig. Jag saknar dock att kunna röra mig fritt och trängas i mjölkvisken, eller hinna med i revolverdörren för att spara någon sekund in och ut ur affären. På sätt och vis har jag kommit närmare mina föräldra med fler telefonsamtal än vad vi normalt har. En kram skulle inte vara fel – varken att få eller ge. Vi får invänta vaccinering och hoppas på det bästa helt enkelt. Jag hoppas på att det nya året ska bli en fortsättning på innevarande års positiva inslag. Vi kommer alltid ha bekymmer att brottas med – problemet är att vi glömmer bort smärta från förr till förmån för det som var bra.
Jag vill önska ett gott nytt år till alla som läser min blogg och som ständigt ger mig energi att fortsätta fylla den med innehåll. Jag är speciellt tacksam för alla ryggdunkar, nu när jag brottas med ett troligt ryggproblem. Jag hoppas att jag på motsvarande sätt kan ge energi och inspiration åt mina läsare.
Gott nytt år!