Smärtan i mitt vänsterben fortsätter att hindra mig från att fungera normalt. Vissa nätter ligger jag vaken och vrider mig så pass mycket att jag bara hinner samla på mig någon timmes sömn. Konstigt nog orkar man vara vaken dagtid även om allt känns tungt. Nu börjar hjärnan tala om för mig att jag måste göra någonting. Att titta på TV och sitta framför datorn blir tröttsamt i längden. Igår knackade det på dörren. – Hej! Väckte jag dig? Det var grannen Ö. -Nej, jag har ont i benet och låg i soffan…. -Är du sjuk? Då ska jag inte störa! Jag hade tänkt fråga om du möjligtvis hade en packning. Avloppet i köket läcker. – Vad kul!…Ja inte att det läcker, men jag behöver verkligen göra någonting vettigt. Vi går ner och ser vad vi hittar. Säger jag och tar på mig långbyxorna för att skydda mina långkalsongsbeklädda ben. Vi hittar ingen packning som passar….men….vi kan ju skriva ut en i 3D-skrivaren med flexmaterial! Ö satt trollbunden framför skrivaren under hela tillverkningsprocessen och tittade på när skrivarhuvudet gick av och an. Det var otroligt skönt att kunna göra nytta trots mitt tillstånd. Inspirerad av min lyckade insats gick jag runt i huset och trimmade in kontakter och ändrade i konfigurationen för att om möjligt få ett ännu smartare hem. Idag har jag hållit på med att förbättra maskinhallsporten. Den har stundtals hakat upp sig, vilket förmodligen beror på de reläer som jag använt till styrningen. Man vill ju kunna öppna porten direkt från klockan istället för att behöva plocka fram mobiltelefonen varje gång man kommer hem och ska parkera. Mitt ben spökar mest när jag tänker på det, eller ska vila – den bästa medicinen kanske emellanåt är att få pyssla och tänka på annat. Det är i alla fall ett bra komplement till smärtstillande piller och vila.
Alla mina projekt
En blogg om mina projekt
