Med min krånglande axel i åtanke har jag tagit det lugnt idag. Det har dock inte hindrat mig från att köra lite med trimmern och röjsågen nere i gropen. Hade jag haft en sjukgymnast hade jag antagligen fått höra att jag gjort helt rätt. Besväret är mer eller mindre knappt märkbart längre, men det kanske kommer surt efteråt när jag inte kan använda högerarmen alls. Hur som helst har “gropen” förvandlats till en plats som det är värt att arbeta vidare på. Pippi & Co hade hoppat jämfota om de hade fått gå lös och “sakleta” på våra marker. Plåtburkar och krukskärvor blandat med mjuk- och hårdplast kommer fram när vegetationen avlägsnas och avslöjar den mer marknära miljön. Efter att jag trimmat ner gräset blottades alla dolda stubbar som blivit kvar när jag gick med röjsågen första gången. En andra vända med röjsågen efter trimningen var det som fick allt att se mjukt och harmoniskt ut. Nu får vi se om jag tar en paus och påbörjar någonting annat, eller om jag fortsätter lite smått med gropen. Målet är att få allt startklart inför nästa säsong då jag tänkt anlägga krydd- och lättare grönsaksodlingar.